Kolumn

Stor lättnad i svåra tider

21.04.2024 kl. 10:19

Veckans ramria, d.v.s. förhandlingarna kring planen för de offentliga finanserna för åren 2025–2028, var nog den tuffaste sen laman på 90-talet - kanske mer utmanande än då

För oss i Österbotten, som har det bästa sysselsättningsläget i landet och ett mycket framgångsrikt företagsliv med stark export, kan det kännas märkligt att det ekonomiska läget i vårt land är så oerhört utmanande.

Inget förenar Österbotten så mycket som Vasa Centralsjukhus. Även inom specialsjukvården finns ett betydande sparkrav och vi vet att det i rapporten om specialsjukvårdens organisering i framtiden fanns förslag om att minska på antalet centralsjukhus med dygnet runt fulljour och förlossningsavdelningar.

På rian beslöts att statusen på våra sjukhus i Vasa, Jakobstad och Karleby bibehålls på nuvarande nivå. Detta är en stor lättnad för oss, vi vet hur diskussionen gick för att par regeringsperioder sedan. Man ska sitta vid de bord där besluten fattas.

Ett annat beslut som skapar enorma möjligheter för Österbotten är den helt nya skattelösningen som ska göra Finland mera lockande för miljardinvesteringar inom grön omställning. Det här kommer att ge en skjuts framåt för att batterifabrikerna på Gigavasaområdet och vätegassatsningarna i Kristinestad ska gå framåt.

Skattelösningen går ut på en skattegottgörelse i det skede när projekten börjar göra vinst som ska beskattas i Finland. Varje projekt kan få samfundsskatterna gottgjorda till ett värde som motsvarar 20 procent av investeringens helhetssumma, dock högst 150 miljoner euro. Skattelösningen gäller projekt vars investeringsbeslut fattas åren 2024–2025. Avsikten är att sporra till snabba investeringsbeslut.

Likaså bevaras finansieringen för småbarnspedagogiken, grundskolan och gymnasierna. I grundskolan satsar vi på fler undervisningstimmar i basfärdigheterna och på stödundervisningen. De åtgärder som riktar sig till yrkesutbildningen berör enbart vuxenutbildningen och de studerande som avlägger en andra utbildning.

I ungefär 15 års tid har Finland lånat för driften. Faktum är att om vi inte nu vidtar åtgärder tyder det mesta på att Finland skulle ha hamnat på EU:s lista över länder som observeras. Det är alltid bättre att Finland själv får fatta beslut över ekonomin i stället för att en tredje part kommer med krav.

Av ramrians åtgärder står hälften för nedskärningar och hälften för skattehöjningar. Att detta var jämnt fördelat var viktigt för mitt parti i förhandlingarna eftersom det möjliggör en rättvisare fördelning där alla bidrar på något sätt – det kommer att märkas i allas vår vardag. Jag är glad över att inte momsen på mat höjs.

Ur välfärdsområdenas perspektiv kommer dimensioneringen av vårdare att sänkas. På grund av personalbrist, vilket vi ser tydligt i Österbotten, lyckas nu välfärdsområdena bättre uppfylla lagens krav. Även gällande vårdgarantin går man tillbaka till 2022 års nivå. Vilka konkreta ekonomiska effekter dessa beslut har för Österbottens del är ännu inte klarlagt.

Även om de beslut som fattats har varit mycket svåra är de nödvändiga. Vi måste lyckas ändra kurs på Finlands ekonomi och det gör vi tyvärr bara genom tuffa beslut. Men om dessa inte gjorts nu skulle det förmodligen ha krävts ännu svårare beslut i framtiden.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15