Bra kommunikationer så in i Norden

14.04.2024 kl. 05:44
Färöarna - mitt ute i Atlanten - är ett spännande örike. Höga och klippiga bergen gör naturen mäktig.

Förutom de kala höjderna täcks bergsväggarna, ja stora delar av öriket, av gräs. Fåren, som är betydligt fler till antalet än människorna på de 18 öarna, vårdar landskapet på ett föredömligt sätt.

 

Det märks att färingarna lever med och för naturen. Fiskprodukter står för 90 procent av exporten och det ger bra med pengar. Fungerande kommunikationer i även utmanande förhållande är A och O för att öriket ska fungera.

 

I början av veckan hölls Nordiska rådets första temasession i huvudstaden Torshamn. Temat för sessionen var fred, säkerhet och beredskap i nordatlanten. Finlands och Sveriges Natomedlemskap har fört oss närmare - på många plan.

 

Nordiska rådet består av riksdagsledamöter från hela Norden som träffas för att diskutera gemensamma utmaningar och lägga upp målsättningar för den internationella politiken. En av målsättningarna i Nordiska rådet är att Norden skall bli världens mest hållbara och integrerade region innan år 2030. Målsättningen är ambitiös och för att den ska uppnås krävs också ett intensifierat arbete inom transport- och infrastrukturområdet.

 

För alla länder är fungerade kommunikationer och otroligt viktiga. Förutom själva infrastrukturen spelar förstås även yttre faktorer såsom väder men även säkerhetspolitik in.

Att bygga och underhålla en modern transportinfrastruktur är inte bara en fråga om teknik och ekonomi, det handlar också om att skapa förbindelser mellan människor och länder och att främja en känsla av samhörighet och samarbete. Det vet vi med vår nära kontakt till Västerbotten.

 

En av de mest framträdande utmaningarna är harmoniseringen av transportnäten över nationsgränserna. Det finns skillnader i planering, finansiering och genomförande av transportprojekt. Dessa skillnader kan leda till flaskhalsar och ineffektivitet i transportflödena. Ett tydligt exempel på det är banbredden på järnvägen mellan Finland och Sverige.

 

För att tackla dessa utmaningar krävs en ökad samordning mellan de nordiska länderna. Ett steg i rätt riktning är att främja gemensamma standarder och regler för transportinfrastrukturen. Genom att harmonisera lagstiftning, tekniska specifikationer och planeringsmetoder kan vi underlätta gränsöverskridande investeringar och utveckling av infrastrukturprojekt.

 

Med tanke på temat för Nordiska rådets session fred, säkerhet och beredskap så har vikten av och förståelsen för fungerande transporter till och från Finland vuxit sig starkare i de nordiska länderna. Man talar om militär rörlighet från hamnarna i Norge till Finland. Dels via Lappland med även över Kvarken. I och med försvarssamarbetet har den fasta förbindelsen över Kvarken fått en ny dimension.

 

Vi vinner alla på om Norden lyckas bli världens mest integrerade region. Genom att bygga broar, tunnlar, järnvägar och vägar kommer det att öppna upp för nya möjligheter inom handel, turism och samarbete i regionen men även otroligt viktigt ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv.

 

Men för att lyckas krävs kunskap, politisk vilja, ekonomiska resurser och en starkt förankrad samarbetskultur. Här har Nordiska rådet en central roll.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00