Bra kommunikationer så in i Norden

14.04.2024 kl. 05:44
Färöarna - mitt ute i Atlanten - är ett spännande örike. Höga och klippiga bergen gör naturen mäktig.

Förutom de kala höjderna täcks bergsväggarna, ja stora delar av öriket, av gräs. Fåren, som är betydligt fler till antalet än människorna på de 18 öarna, vårdar landskapet på ett föredömligt sätt.

 

Det märks att färingarna lever med och för naturen. Fiskprodukter står för 90 procent av exporten och det ger bra med pengar. Fungerande kommunikationer i även utmanande förhållande är A och O för att öriket ska fungera.

 

I början av veckan hölls Nordiska rådets första temasession i huvudstaden Torshamn. Temat för sessionen var fred, säkerhet och beredskap i nordatlanten. Finlands och Sveriges Natomedlemskap har fört oss närmare - på många plan.

 

Nordiska rådet består av riksdagsledamöter från hela Norden som träffas för att diskutera gemensamma utmaningar och lägga upp målsättningar för den internationella politiken. En av målsättningarna i Nordiska rådet är att Norden skall bli världens mest hållbara och integrerade region innan år 2030. Målsättningen är ambitiös och för att den ska uppnås krävs också ett intensifierat arbete inom transport- och infrastrukturområdet.

 

För alla länder är fungerade kommunikationer och otroligt viktiga. Förutom själva infrastrukturen spelar förstås även yttre faktorer såsom väder men även säkerhetspolitik in.

Att bygga och underhålla en modern transportinfrastruktur är inte bara en fråga om teknik och ekonomi, det handlar också om att skapa förbindelser mellan människor och länder och att främja en känsla av samhörighet och samarbete. Det vet vi med vår nära kontakt till Västerbotten.

 

En av de mest framträdande utmaningarna är harmoniseringen av transportnäten över nationsgränserna. Det finns skillnader i planering, finansiering och genomförande av transportprojekt. Dessa skillnader kan leda till flaskhalsar och ineffektivitet i transportflödena. Ett tydligt exempel på det är banbredden på järnvägen mellan Finland och Sverige.

 

För att tackla dessa utmaningar krävs en ökad samordning mellan de nordiska länderna. Ett steg i rätt riktning är att främja gemensamma standarder och regler för transportinfrastrukturen. Genom att harmonisera lagstiftning, tekniska specifikationer och planeringsmetoder kan vi underlätta gränsöverskridande investeringar och utveckling av infrastrukturprojekt.

 

Med tanke på temat för Nordiska rådets session fred, säkerhet och beredskap så har vikten av och förståelsen för fungerande transporter till och från Finland vuxit sig starkare i de nordiska länderna. Man talar om militär rörlighet från hamnarna i Norge till Finland. Dels via Lappland med även över Kvarken. I och med försvarssamarbetet har den fasta förbindelsen över Kvarken fått en ny dimension.

 

Vi vinner alla på om Norden lyckas bli världens mest integrerade region. Genom att bygga broar, tunnlar, järnvägar och vägar kommer det att öppna upp för nya möjligheter inom handel, turism och samarbete i regionen men även otroligt viktigt ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv.

 

Men för att lyckas krävs kunskap, politisk vilja, ekonomiska resurser och en starkt förankrad samarbetskultur. Här har Nordiska rådet en central roll.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00