Bra kommunikationer så in i Norden

14.04.2024 kl. 05:44
Färöarna - mitt ute i Atlanten - är ett spännande örike. Höga och klippiga bergen gör naturen mäktig.

Förutom de kala höjderna täcks bergsväggarna, ja stora delar av öriket, av gräs. Fåren, som är betydligt fler till antalet än människorna på de 18 öarna, vårdar landskapet på ett föredömligt sätt.

 

Det märks att färingarna lever med och för naturen. Fiskprodukter står för 90 procent av exporten och det ger bra med pengar. Fungerande kommunikationer i även utmanande förhållande är A och O för att öriket ska fungera.

 

I början av veckan hölls Nordiska rådets första temasession i huvudstaden Torshamn. Temat för sessionen var fred, säkerhet och beredskap i nordatlanten. Finlands och Sveriges Natomedlemskap har fört oss närmare - på många plan.

 

Nordiska rådet består av riksdagsledamöter från hela Norden som träffas för att diskutera gemensamma utmaningar och lägga upp målsättningar för den internationella politiken. En av målsättningarna i Nordiska rådet är att Norden skall bli världens mest hållbara och integrerade region innan år 2030. Målsättningen är ambitiös och för att den ska uppnås krävs också ett intensifierat arbete inom transport- och infrastrukturområdet.

 

För alla länder är fungerade kommunikationer och otroligt viktiga. Förutom själva infrastrukturen spelar förstås även yttre faktorer såsom väder men även säkerhetspolitik in.

Att bygga och underhålla en modern transportinfrastruktur är inte bara en fråga om teknik och ekonomi, det handlar också om att skapa förbindelser mellan människor och länder och att främja en känsla av samhörighet och samarbete. Det vet vi med vår nära kontakt till Västerbotten.

 

En av de mest framträdande utmaningarna är harmoniseringen av transportnäten över nationsgränserna. Det finns skillnader i planering, finansiering och genomförande av transportprojekt. Dessa skillnader kan leda till flaskhalsar och ineffektivitet i transportflödena. Ett tydligt exempel på det är banbredden på järnvägen mellan Finland och Sverige.

 

För att tackla dessa utmaningar krävs en ökad samordning mellan de nordiska länderna. Ett steg i rätt riktning är att främja gemensamma standarder och regler för transportinfrastrukturen. Genom att harmonisera lagstiftning, tekniska specifikationer och planeringsmetoder kan vi underlätta gränsöverskridande investeringar och utveckling av infrastrukturprojekt.

 

Med tanke på temat för Nordiska rådets session fred, säkerhet och beredskap så har vikten av och förståelsen för fungerande transporter till och från Finland vuxit sig starkare i de nordiska länderna. Man talar om militär rörlighet från hamnarna i Norge till Finland. Dels via Lappland med även över Kvarken. I och med försvarssamarbetet har den fasta förbindelsen över Kvarken fått en ny dimension.

 

Vi vinner alla på om Norden lyckas bli världens mest integrerade region. Genom att bygga broar, tunnlar, järnvägar och vägar kommer det att öppna upp för nya möjligheter inom handel, turism och samarbete i regionen men även otroligt viktigt ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv.

 

Men för att lyckas krävs kunskap, politisk vilja, ekonomiska resurser och en starkt förankrad samarbetskultur. Här har Nordiska rådet en central roll.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15