Vi behöver mer och bättre språkkunskaper

25.03.2024 kl. 21:55
Under förra regeringsperioden krävde SFP en utredning om hur slopandet av det obligatoriska provet i det andra inhemska språket, i studentexamen har inverkat på språkkunskaperna.

I veckan fick jag ta emot rapporten och resultaten talar sitt klara språk. Antalet studerande som avlägger studentexamensprovet i svenska har minskat avsevärt, och kunskaperna i svenska har försvagats betydligt. Idag är det bara ca en tredjedel av de finskspråkiga abiturienterna som skriver svenska.

Jag inte tyvärr inte förvånad. Redan för 20 år sedan, då den obligatoriska studentsvenskan och –finskan slopades under ledning av en socialdemokratisk undervisningsminister, varnade SFP för följderna. Där majoriteten i regeringen Vanhanen, med centern och SDP i spetsen, ansåg att frivillighet skulle leda till ett större intresse, såg SFP farorna och röstade emot. Tyvärr har farhågorna nu besannats.

I de svenskspråkiga gymnasierna är det oroväckande att hela 17 procent av studerandena väljer bort finskan. Därtill skriver man gärna det medellånga provet i finska i stället för det långa.

 

Den här utvecklingen går i fel riktning – vi behöver mer och bättre språkkunskaper, inte mindre. Språk är alltid en rikedom och något vi måste värna om i vårt tvåspråkiga land. Nu behövs ett långsiktigt utvecklingsarbete som täcker alla utbildningsnivåer för att stärka kunskaperna i svenska och finska. Ett oerhört viktigt steg i rätt riktning är att vi hösten 2024 utökar undervisningen i B1-svenska med en årsveckotimme i årskurs 7 i den finska skolan. Samtidigt behöver vi stöda lärarna och göra det ännu mer roligt och spännande att lära sig det andra inhemska. AI kan här vara till hjälp. Som rapporten visar, borde vi också sporra till att våga tala det andra språket. 

 

Att SFP är i regeringen syns på flera olika vis. Ett är att regeringsprogrammet stärker svenskan och tvåspråkigheten i Finland. Fler språkbadslärare ska utbildas för att svara på barnfamiljernas intresse för språkbad och språkduschar. För ordnande av språkbadsverksamhet och undervisning på två språk satsar vi närmare en halv miljon mer i år.  Genom att stärka och utvidga språkbads- och språkduschverksamheten stöds barns språkinlärning. Det finns också andra konkreta satsningar på svenskan och tvåspråkigheten. Det så kallade stora språkprovet, blir avgiftsfritt. Det här är en åtgärd som SFP har jobbat för länge. Regeringen satsar också på läromedel på svenska och de samiska språken.

 

Bland det bästa jag vet, är att göra skolbesök. I måndags hade jag glädjen att besöka Vasa övningsskolas gymnasium.  Under en lektion i samhällslära fick jag besvara frågor om allt från hur en minister jobbar med EU-frågor, till hur regeringen satsar på gymnasieutbildningen. Vi hade också en bra diskussion med lärarna om läroböcker och digitala läromedel. Många elever önskar mer böcker i skolan. Det är ett budskap jag tar på stort allvar.

 

Under måndagens vistelse i Vasa besökte jag även Wärtsilä. Det var intressant att höra hur de arbetar för övergången till förnybara bränslen och lagring av energi. Sådana lösningar behöver vi för att nå våra klimatmål, men också för att stärka vår ekonomi. Finland – och inte minst Vasas energikluster – har stor potential i att kunna locka fler investeringar i grön teknologi och innovationer. Det här är något SFP arbetar konsekvent med att främja både regionalt och i regeringen.

 

Att få avsluta arbetsveckan med att ta del av Pampas nationaldag var upplyftande, att se studerande från hela Svenskfinland samlas på torget i Vasa för att dela roliga upplevelser tillsammans. Gemenskap och att njuta av goda vänners sällskap, sätter guldkant på livet.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55