Vi behöver mer och bättre språkkunskaper

25.03.2024 kl. 21:55
Under förra regeringsperioden krävde SFP en utredning om hur slopandet av det obligatoriska provet i det andra inhemska språket, i studentexamen har inverkat på språkkunskaperna.

I veckan fick jag ta emot rapporten och resultaten talar sitt klara språk. Antalet studerande som avlägger studentexamensprovet i svenska har minskat avsevärt, och kunskaperna i svenska har försvagats betydligt. Idag är det bara ca en tredjedel av de finskspråkiga abiturienterna som skriver svenska.

Jag inte tyvärr inte förvånad. Redan för 20 år sedan, då den obligatoriska studentsvenskan och –finskan slopades under ledning av en socialdemokratisk undervisningsminister, varnade SFP för följderna. Där majoriteten i regeringen Vanhanen, med centern och SDP i spetsen, ansåg att frivillighet skulle leda till ett större intresse, såg SFP farorna och röstade emot. Tyvärr har farhågorna nu besannats.

I de svenskspråkiga gymnasierna är det oroväckande att hela 17 procent av studerandena väljer bort finskan. Därtill skriver man gärna det medellånga provet i finska i stället för det långa.

 

Den här utvecklingen går i fel riktning – vi behöver mer och bättre språkkunskaper, inte mindre. Språk är alltid en rikedom och något vi måste värna om i vårt tvåspråkiga land. Nu behövs ett långsiktigt utvecklingsarbete som täcker alla utbildningsnivåer för att stärka kunskaperna i svenska och finska. Ett oerhört viktigt steg i rätt riktning är att vi hösten 2024 utökar undervisningen i B1-svenska med en årsveckotimme i årskurs 7 i den finska skolan. Samtidigt behöver vi stöda lärarna och göra det ännu mer roligt och spännande att lära sig det andra inhemska. AI kan här vara till hjälp. Som rapporten visar, borde vi också sporra till att våga tala det andra språket. 

 

Att SFP är i regeringen syns på flera olika vis. Ett är att regeringsprogrammet stärker svenskan och tvåspråkigheten i Finland. Fler språkbadslärare ska utbildas för att svara på barnfamiljernas intresse för språkbad och språkduschar. För ordnande av språkbadsverksamhet och undervisning på två språk satsar vi närmare en halv miljon mer i år.  Genom att stärka och utvidga språkbads- och språkduschverksamheten stöds barns språkinlärning. Det finns också andra konkreta satsningar på svenskan och tvåspråkigheten. Det så kallade stora språkprovet, blir avgiftsfritt. Det här är en åtgärd som SFP har jobbat för länge. Regeringen satsar också på läromedel på svenska och de samiska språken.

 

Bland det bästa jag vet, är att göra skolbesök. I måndags hade jag glädjen att besöka Vasa övningsskolas gymnasium.  Under en lektion i samhällslära fick jag besvara frågor om allt från hur en minister jobbar med EU-frågor, till hur regeringen satsar på gymnasieutbildningen. Vi hade också en bra diskussion med lärarna om läroböcker och digitala läromedel. Många elever önskar mer böcker i skolan. Det är ett budskap jag tar på stort allvar.

 

Under måndagens vistelse i Vasa besökte jag även Wärtsilä. Det var intressant att höra hur de arbetar för övergången till förnybara bränslen och lagring av energi. Sådana lösningar behöver vi för att nå våra klimatmål, men också för att stärka vår ekonomi. Finland – och inte minst Vasas energikluster – har stor potential i att kunna locka fler investeringar i grön teknologi och innovationer. Det här är något SFP arbetar konsekvent med att främja både regionalt och i regeringen.

 

Att få avsluta arbetsveckan med att ta del av Pampas nationaldag var upplyftande, att se studerande från hela Svenskfinland samlas på torget i Vasa för att dela roliga upplevelser tillsammans. Gemenskap och att njuta av goda vänners sällskap, sätter guldkant på livet.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00