Vi behöver mer och bättre språkkunskaper

25.03.2024 kl. 21:55
Under förra regeringsperioden krävde SFP en utredning om hur slopandet av det obligatoriska provet i det andra inhemska språket, i studentexamen har inverkat på språkkunskaperna.

I veckan fick jag ta emot rapporten och resultaten talar sitt klara språk. Antalet studerande som avlägger studentexamensprovet i svenska har minskat avsevärt, och kunskaperna i svenska har försvagats betydligt. Idag är det bara ca en tredjedel av de finskspråkiga abiturienterna som skriver svenska.

Jag inte tyvärr inte förvånad. Redan för 20 år sedan, då den obligatoriska studentsvenskan och –finskan slopades under ledning av en socialdemokratisk undervisningsminister, varnade SFP för följderna. Där majoriteten i regeringen Vanhanen, med centern och SDP i spetsen, ansåg att frivillighet skulle leda till ett större intresse, såg SFP farorna och röstade emot. Tyvärr har farhågorna nu besannats.

I de svenskspråkiga gymnasierna är det oroväckande att hela 17 procent av studerandena väljer bort finskan. Därtill skriver man gärna det medellånga provet i finska i stället för det långa.

 

Den här utvecklingen går i fel riktning – vi behöver mer och bättre språkkunskaper, inte mindre. Språk är alltid en rikedom och något vi måste värna om i vårt tvåspråkiga land. Nu behövs ett långsiktigt utvecklingsarbete som täcker alla utbildningsnivåer för att stärka kunskaperna i svenska och finska. Ett oerhört viktigt steg i rätt riktning är att vi hösten 2024 utökar undervisningen i B1-svenska med en årsveckotimme i årskurs 7 i den finska skolan. Samtidigt behöver vi stöda lärarna och göra det ännu mer roligt och spännande att lära sig det andra inhemska. AI kan här vara till hjälp. Som rapporten visar, borde vi också sporra till att våga tala det andra språket. 

 

Att SFP är i regeringen syns på flera olika vis. Ett är att regeringsprogrammet stärker svenskan och tvåspråkigheten i Finland. Fler språkbadslärare ska utbildas för att svara på barnfamiljernas intresse för språkbad och språkduschar. För ordnande av språkbadsverksamhet och undervisning på två språk satsar vi närmare en halv miljon mer i år.  Genom att stärka och utvidga språkbads- och språkduschverksamheten stöds barns språkinlärning. Det finns också andra konkreta satsningar på svenskan och tvåspråkigheten. Det så kallade stora språkprovet, blir avgiftsfritt. Det här är en åtgärd som SFP har jobbat för länge. Regeringen satsar också på läromedel på svenska och de samiska språken.

 

Bland det bästa jag vet, är att göra skolbesök. I måndags hade jag glädjen att besöka Vasa övningsskolas gymnasium.  Under en lektion i samhällslära fick jag besvara frågor om allt från hur en minister jobbar med EU-frågor, till hur regeringen satsar på gymnasieutbildningen. Vi hade också en bra diskussion med lärarna om läroböcker och digitala läromedel. Många elever önskar mer böcker i skolan. Det är ett budskap jag tar på stort allvar.

 

Under måndagens vistelse i Vasa besökte jag även Wärtsilä. Det var intressant att höra hur de arbetar för övergången till förnybara bränslen och lagring av energi. Sådana lösningar behöver vi för att nå våra klimatmål, men också för att stärka vår ekonomi. Finland – och inte minst Vasas energikluster – har stor potential i att kunna locka fler investeringar i grön teknologi och innovationer. Det här är något SFP arbetar konsekvent med att främja både regionalt och i regeringen.

 

Att få avsluta arbetsveckan med att ta del av Pampas nationaldag var upplyftande, att se studerande från hela Svenskfinland samlas på torget i Vasa för att dela roliga upplevelser tillsammans. Gemenskap och att njuta av goda vänners sällskap, sätter guldkant på livet.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00