Kolumn

Vi behöver en livskraftig landsbygd

17.03.2024 kl. 05:45

Veckan i riksdagen har överskuggats av arbetsmarknadssituationen, läget vid östgränsen men även landets utmanande ekonomiska situation som helhet.

Vid sidan om dessa synliga helheter går beredningsarbetet framåt med många olika frågor och även rapporter publiceras, bland annat landsbygdsbarometern i veckan.

Det finns en tydlig trend där en allt större andel av befolkningen lockas av att flytta till landsbygden eller till en mer lantlig miljö. Det här gläder mig, livet på landsbygden förknippas med både ett lugn och ett gott liv. Men ifall viljan finns varför syns det inte alltid i praktiken då vi samtidigt talar om en ökad urbanisering?

Ålderspyramiden på landsbygden ges ofta som svar, likaså tillgång på arbetsplatser och studiemöjligheter.

Även om landsbygdsbarometerns resultat i stort är glädjande finns det utan tvekan utmaningar som landsbygden ständigt möter. Diskussionen om att också landsbygden behöver kunna erbjuda likvärdiga möjligheter till tjänster och resurser är ett ständigt pågående tema också i riksdagen även om de direkta besluten inte fattas här.

Frustrationen syns också i landsbygdsbarometern eftersom resultatet påvisar att känslan av rättvisheten mellan stad och landsbygd minskat – speciellt i glesbygden.

Känslan av orättvisa framträder speciellt i fråga om närservice men också ökade kostnader i vardagen för att kunna bo på landsbygden. I barometern lyfts kostnader för el, bränsle eller olika kommunikationsmedel som exempel men det gäller även andra förnödenheter som kan vara dyrare på landsbygden än i städer.

Vi ledamöter från landsbygden berättar ofta, oftare förra riksdagsperioden, hur landsbygden fungerar, till exempel varifrån maten kommer men även om livskraften och företagsamheten. Det gläder mig också att vi har en livskraftig landsbygd i Österbotten och vi behöver fortsätta arbetet med detta.

För hela Finland drar nytta av att hela landet är befolkat och att vi har möjlighet att använda både arbetskraft och kunskap på ett bredare plan i Finland. Distansarbete och bra kommunikationsnätverk hjälper här. Ingen vinner på att urbaniseringen löper allt fortare eftersom vare sig samhället eller utvecklingen skulle hinna med. Tänker på ensamhet och segregation. Gemenskapen är betydligt starkare på landsbygden.

En ökad motsättning mellan stad och landsbygd avspeglas också i den ökade polariseringen i samhället. Vi ser den speciellt tydligt bland unga där åsikterna mellan stad och landsbygd men också mellan könen ökar oroväckande mycket. Unga män blir allt mera konservativa, medan unga kvinnor blir alltmer liberala. Denna utveckling måste vi kunna motverka.

Det är viktigt att vi inom politiker lyfter fram landsbygdens och skärgårdens potential och vikt av att vara en plats där det skall gå att bo och leva precis som i städer. Skärgården eller landsbygden får inte bli enbart mål för turister utan måste kunna erbjuda service oavsett om det handlar om konsumtion, utbildning eller social- och hälsovård. Det här är viktiga frågor även då skärgårdslagen nu uppdateras.

Finland behöver en livskraftig landsbygd och vi som beslutsfattare behöver därför möjliggöra och genuint förstår den potential landsbygden och skärgården har – på alla beslutsnivåer.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15