Stora skor ska fyllas efter Niinistö

03.03.2024 kl. 06:42
Finlands politiska landskap står nu inför en ny era när landet välkomnar landets trettonde president, Alexander Stubb, efter den långa och uppskattade mandatperioden för Sauli Niinistö.

Igår tillträdde Alexander Stubb, under mycket högtidliga former, som president för republiken Finland. Han har stora skor att stiga in i efter Niinistö som tjänat Finland på ett mycket förtjänstfullt sätt sedan år 2012. Men österbottningarna litar på Stubb, vilket vi såg tydligt i valet för en knapp månad sen.

Den idag tidigare presidenten Niinistö kunde med fog beskrivas som en landsfader som lyckades ena det finska folket – så även under en svår tid då oroligheterna på ett globalt plan växt sig allt större. Tillsammans med regeringen lyckades han även lotsa Finland genom en pandemi och pågående kriget i Ukraina. Hans meriter är många, förstås även innan han valdes 2012.

Niinistö är känd för sitt lugn och sin stabila ledarstil, vilket har inspirerat till starkt förtroende och trygghet bland det finska folket. Hans ovärderliga fokus på diplomati och samarbete har bidragit till att stärka Finlands position som en pålitlig aktör i globala frågor. Han är också känd för att ha fört flest samtal med Putin, vilket gjort honom intressant även bland stormakter.

Vi minns även hans sätt att uttrycka sig aningen kryptiskt i utmanande säkerhetspolitiska frågor men som vi finländare mycket väl förstod innebörden i. Däremot hade till exempel svenska journalister utmaningar att tyda budskapet. Ändå lyckades Niinistö leda Finland in i Nato trots att han tidigare uttryckt skepticism inför just detta. Finlands väg till att ansluta sig till NATO ter sig idag nästan oundviklig, men så var det inte 24 februari 2022. Då var det avgörande att presidenten och regeringen noggrant navigerade det komplexa säkerhetspolitiska landskapet och höll möjligheten öppen för att ansluta sig. Idag vet vi resultatet: presidenten kommer att bli ihågkommen för att ha lett Finland, men också hjälp Sverige, in i NATO. Vi minns också hans sommarprat i Sveriges Radio.

Finlands utrikespolitik hänger dock aldrig på enbart en person eftersom Finland länge byggt upp ett förtroende bland andra länder som en stabil aktör. Landets demokratiska institutioner och långvariga politiska stabilitet har etablerat Finland som en pålitlig partner och medlare i internationella angelägenheter.

Under presidentvalet kunde vi även se hur välfungerande den finländska demokratin är samt en sällanskådad respekt kandidaterna emellan. Ett konkret exempel var så Stubb föst valde att besöka Haavistos valvaka efter att han blivit vald. Tidigare i veckan mötte Stubb också Haavisto över en lunch och poängterade att samarbetet mellan dem kommer att fortsätta även om det var Stubb som valdes till president.

Stubb kliver in i de stora skorna som president i en tid som inte är lätt. Det finns en bred samsyn både bland politiker och medborgare kring vilka frågor som tillhör presidenten och det underlättar arbetet. De kommande åren kommer att kräva ett starkt ledarskap och en god förmåga att främja demokrati, stabilitet och medmänsklighet. Med dessa ord vill jag tacka Niinistö för hans tid som president samt välkomna Stubb till ämbetet och även på ett besök till Österbotten inom kort.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00