Stora skor ska fyllas efter Niinistö

03.03.2024 kl. 06:42
Finlands politiska landskap står nu inför en ny era när landet välkomnar landets trettonde president, Alexander Stubb, efter den långa och uppskattade mandatperioden för Sauli Niinistö.

Igår tillträdde Alexander Stubb, under mycket högtidliga former, som president för republiken Finland. Han har stora skor att stiga in i efter Niinistö som tjänat Finland på ett mycket förtjänstfullt sätt sedan år 2012. Men österbottningarna litar på Stubb, vilket vi såg tydligt i valet för en knapp månad sen.

Den idag tidigare presidenten Niinistö kunde med fog beskrivas som en landsfader som lyckades ena det finska folket – så även under en svår tid då oroligheterna på ett globalt plan växt sig allt större. Tillsammans med regeringen lyckades han även lotsa Finland genom en pandemi och pågående kriget i Ukraina. Hans meriter är många, förstås även innan han valdes 2012.

Niinistö är känd för sitt lugn och sin stabila ledarstil, vilket har inspirerat till starkt förtroende och trygghet bland det finska folket. Hans ovärderliga fokus på diplomati och samarbete har bidragit till att stärka Finlands position som en pålitlig aktör i globala frågor. Han är också känd för att ha fört flest samtal med Putin, vilket gjort honom intressant även bland stormakter.

Vi minns även hans sätt att uttrycka sig aningen kryptiskt i utmanande säkerhetspolitiska frågor men som vi finländare mycket väl förstod innebörden i. Däremot hade till exempel svenska journalister utmaningar att tyda budskapet. Ändå lyckades Niinistö leda Finland in i Nato trots att han tidigare uttryckt skepticism inför just detta. Finlands väg till att ansluta sig till NATO ter sig idag nästan oundviklig, men så var det inte 24 februari 2022. Då var det avgörande att presidenten och regeringen noggrant navigerade det komplexa säkerhetspolitiska landskapet och höll möjligheten öppen för att ansluta sig. Idag vet vi resultatet: presidenten kommer att bli ihågkommen för att ha lett Finland, men också hjälp Sverige, in i NATO. Vi minns också hans sommarprat i Sveriges Radio.

Finlands utrikespolitik hänger dock aldrig på enbart en person eftersom Finland länge byggt upp ett förtroende bland andra länder som en stabil aktör. Landets demokratiska institutioner och långvariga politiska stabilitet har etablerat Finland som en pålitlig partner och medlare i internationella angelägenheter.

Under presidentvalet kunde vi även se hur välfungerande den finländska demokratin är samt en sällanskådad respekt kandidaterna emellan. Ett konkret exempel var så Stubb föst valde att besöka Haavistos valvaka efter att han blivit vald. Tidigare i veckan mötte Stubb också Haavisto över en lunch och poängterade att samarbetet mellan dem kommer att fortsätta även om det var Stubb som valdes till president.

Stubb kliver in i de stora skorna som president i en tid som inte är lätt. Det finns en bred samsyn både bland politiker och medborgare kring vilka frågor som tillhör presidenten och det underlättar arbetet. De kommande åren kommer att kräva ett starkt ledarskap och en god förmåga att främja demokrati, stabilitet och medmänsklighet. Med dessa ord vill jag tacka Niinistö för hans tid som president samt välkomna Stubb till ämbetet och även på ett besök till Österbotten inom kort.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00