Stora skor ska fyllas efter Niinistö

03.03.2024 kl. 06:42
Finlands politiska landskap står nu inför en ny era när landet välkomnar landets trettonde president, Alexander Stubb, efter den långa och uppskattade mandatperioden för Sauli Niinistö.

Igår tillträdde Alexander Stubb, under mycket högtidliga former, som president för republiken Finland. Han har stora skor att stiga in i efter Niinistö som tjänat Finland på ett mycket förtjänstfullt sätt sedan år 2012. Men österbottningarna litar på Stubb, vilket vi såg tydligt i valet för en knapp månad sen.

Den idag tidigare presidenten Niinistö kunde med fog beskrivas som en landsfader som lyckades ena det finska folket – så även under en svår tid då oroligheterna på ett globalt plan växt sig allt större. Tillsammans med regeringen lyckades han även lotsa Finland genom en pandemi och pågående kriget i Ukraina. Hans meriter är många, förstås även innan han valdes 2012.

Niinistö är känd för sitt lugn och sin stabila ledarstil, vilket har inspirerat till starkt förtroende och trygghet bland det finska folket. Hans ovärderliga fokus på diplomati och samarbete har bidragit till att stärka Finlands position som en pålitlig aktör i globala frågor. Han är också känd för att ha fört flest samtal med Putin, vilket gjort honom intressant även bland stormakter.

Vi minns även hans sätt att uttrycka sig aningen kryptiskt i utmanande säkerhetspolitiska frågor men som vi finländare mycket väl förstod innebörden i. Däremot hade till exempel svenska journalister utmaningar att tyda budskapet. Ändå lyckades Niinistö leda Finland in i Nato trots att han tidigare uttryckt skepticism inför just detta. Finlands väg till att ansluta sig till NATO ter sig idag nästan oundviklig, men så var det inte 24 februari 2022. Då var det avgörande att presidenten och regeringen noggrant navigerade det komplexa säkerhetspolitiska landskapet och höll möjligheten öppen för att ansluta sig. Idag vet vi resultatet: presidenten kommer att bli ihågkommen för att ha lett Finland, men också hjälp Sverige, in i NATO. Vi minns också hans sommarprat i Sveriges Radio.

Finlands utrikespolitik hänger dock aldrig på enbart en person eftersom Finland länge byggt upp ett förtroende bland andra länder som en stabil aktör. Landets demokratiska institutioner och långvariga politiska stabilitet har etablerat Finland som en pålitlig partner och medlare i internationella angelägenheter.

Under presidentvalet kunde vi även se hur välfungerande den finländska demokratin är samt en sällanskådad respekt kandidaterna emellan. Ett konkret exempel var så Stubb föst valde att besöka Haavistos valvaka efter att han blivit vald. Tidigare i veckan mötte Stubb också Haavisto över en lunch och poängterade att samarbetet mellan dem kommer att fortsätta även om det var Stubb som valdes till president.

Stubb kliver in i de stora skorna som president i en tid som inte är lätt. Det finns en bred samsyn både bland politiker och medborgare kring vilka frågor som tillhör presidenten och det underlättar arbetet. De kommande åren kommer att kräva ett starkt ledarskap och en god förmåga att främja demokrati, stabilitet och medmänsklighet. Med dessa ord vill jag tacka Niinistö för hans tid som president samt välkomna Stubb till ämbetet och även på ett besök till Österbotten inom kort.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35