Riksdagens julklappspengar utdelade – satsningar på riksväg 25, stamväg 51 och kulturen i Västnyland

12.12.2023 kl. 12:21
SFP:s riksdagsledamot Henrik Wickström gläds för hur regeringspartierna valt att dela ut riksdagens så kallade julklappspengar. De kommer att fördelas på trafik- och kultursatsningar i regionen

– Det är fint att den här regeringen är redo att göra satsningar i Västra Nyland. Som medlem av finansutskottets trafikdelegation har det varit fint att kunna se hur det finns en vilja att stärka trafiksäkerheten i regionen, säger Wickström 

Följande vägprojekt får anslag i Västra Nyland:

Bollstavägen - stamväg 51:ans korsning, Ingå 500 000 euro 

Riksväg 25, förbättrandet av trafiksäkerheten mellan Gamla Kustvägen och Ekenäsvägen (korsningen vid SBA), Ekenäs/Raseborg 500 000 euro 

Planering av Störsvikskorsning, Sjundeå 125 000 euro 

Vägbelysning från Sjundeå kyrkby till stamväg 51, Sjundeå 90 000 euro 

Överbyvägen (förbättring av del 2), Kyrkslätt 340 000 euro 


– Det är fantastiskt att Bollstavägen som är Ingås huvudkorsning åtgärdas. Korsningsområdet vid riksväg 25 är viktigt för näringslivet i Raseborg men stärker framför allt trafiksäkerheten. Det här är korsningsområden som redan i flera års tid lyfts fram som viktiga prioriteringar. Finansieringen vi förhandlat fram möjliggör förverkligandet av förbättringar vid de här korsningsområdena. Att främja trafiksäkerheten vid avtagen längs med stamväg 51 och riksväg 25 är ytterst viktigt, säger Wickström. 

– Vägbelysningen i Sjundeå kommer att förbättra trafiksäkerheten. Genom att möjliggöra slutliga planerandet av Störsvikorsningen kan man skapa förutsättningarna för att korsningen åtgärdas, så att Sjundeå kan gå vidare med sina utvecklingsplaner. Överbyvägen i Kyrkslätt är i dåligt skick och det är bra att den fixas, säger Wickström. 


Hangö museum, Raseborgs sommarteater och framtida kulturcentret i Ingå

Många andra projekt i regionen får också anslag och det här syns speciellt inom kultursektorn. Hangö museum får ett tilläggsbidrag på 35 000 euro, Raseborgs sommarteater som ägs av Forsstyrelsen får 100 000 euro för utvecklandet av sommarteatern och Ingå kulturförening som ska driva verksamheten i Ingå kulturcenter får ett utvecklingsbidrag på 45 000 euro. Klockriketeatern som är en turnerande finlandssvensk teater får också ett bidrag på 95 000 euro. 

– Västnyland är en kulturregion. Kultur skapar välmående och för mig själv har det varit viktigt att föra fram den lokala kulturens betydelse även i rikspolitiken. Det är fint att vi nu kan stärka kulturlivet i regionen med dessa satsningar. För Raseborgs sommarteaters del är beloppet så stort att med den kan man renovera hela läktaren. Jag hoppas att det här stärker Raseborgs sommarteaters roll som en ledande svenskspråkig friluftsteater, konstaterar Wickström. 

Övriga nämnvärda anslag är 45 000 euro för Sjöräddningssällskapet som har sin utbildningsenhet i Bågaskär i Ingå. Wickström gläds också för satsningen på 50 000 euro för att planera räddarutbildningen på svenska vid Helsingfors räddningsskola. Även Noux nationalpark får 200 000 euro vilket Wickström upplever som en god satsning. 
Henrik Wickström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35