Svenskfinland är en stor vinnare i fördelningen av riksdagens julklappspengar

12.12.2023 kl. 12:20
Riksdagens finansutskott har i dag godkänt sitt betänkande om nästa års statsbudget och samtidigt fattat beslut om fördelningen av de så kallade julklappspengarna. Otto Andersson och Henrik Wickström är Svenska riksdagsgruppens medlemmar i finansutskottet och dess delegationer.

De är nöjda över förhandlingarna eftersom man lyckats trygga anslag för många viktiga ändamål i Svenskfinland. Anslagen riktas till såväl viktiga trafikprojekt, kultur, medborgar- som producentorganisationer.


– Många viktiga vägprojekt i Svenskfinland kommer tack vare julklappspengarna att tilldelas välbehövlig finansiering. Flera miljoner euro, den största summan på åratal kommer att riktas till sådana vägar som har en stor betydelse både lokalt och regionalt i Nyland och hela Svenskfinland, säger svenska riksdagsgruppens ordförande Andersson och riksdagsledamot Wickström.

Riksdagsgruppens ordförande Andersson betonar att SFP:s arbete inom finansutskottet också syns klart i och med att flera finlandssvenska kulturprojekt får en betydande summa.

– Det är glädjande att Lurens Sommarteater som drivs av Östra Nylands Ungdomsförbund får ett anslag på 200 000 euro för byggande av ny vridläktare och Klockriketeatern beviljas anslag på 95 000 euro. Fint är också att Noux nationalpark i Esbo får ett anslag på 200 000 euro för att förbättra tillgängligheten i parken, säger Andersson. 

Wickström lyfter upp de anslag som riktas mot de yngre generationerna och i synnerhet satsningarna inom kulturen. 

– Det är glädjande att vi lyckats förhandla fram viktiga satsningar som riktar sig mot unga och kultursektorn. Ung företagsamhet och ekonomi NYT får ett anslag på 100 000 euro för sin verksamhet där de utbildar unga i färdigheter inför arbetslivet. Raseborg sommarteater får 100 000 euro, Hangö museum får 35 000 euro och Ingå kulturförening får ett bidrag på 45 000 euro för att driva verksamheten i det nya kulturhuset. Dessa är naturligtvis regionalt betydande satsningar, men de sträcker sig längre än så, säger Wickström.

Wickström och Andersson lyfter fram anslagen som riktas till brottsofferjouren, Förbundet för mänskliga rättigheter, Regnbågsalliansen, Wider Security Network WISE samt Artist at Risk och Students at Risk. 

– Vi i Svenska riksdagsgruppen har prioriterat att förhandla anslag för dessa organisationer som gör ett alldeles otroligt fint jobb. Med dessa anslag kan organisationerna utveckla den viktiga verksamheten, konstaterar Andersson och Wickström.

– Ytterst viktigt är också att räddningsutbildningen på svenska i Helsingfors får finansiering, säger Andersson och Wickström.

Den inhemska matproduktionen och producenternas verksamhetsförutsättningar är även en fråga som SFP drivit starkt i förhandlingarna. Finlands yrkesfiskarförbund rf, Pro Agrias rådgivningstjänster för främjandet av inhemsk matproduktion och Centralförbundet för Fiskerihushållning är bland de organisationerna som har hand om den finska matproduktionen och som får anslag. 

– Vi har lyckats väl i att förhandla fram trafikprojekt som gynnar hela Nyland och de övriga regionerna i Svenskfinland. Genom att rikta anslag till dessa trafikprojekt kan vi sätta fart i sådana projekt som annars kanske skulle ha blivit ogjorda, konstaterar Wickström och Andersson.

I Östra Nyland riktas det pengar till flera vägprojekt. I Sibbo riktas 200 000 euro för att planera Nickby-Söderkulla vägens lättrafikled och till Paipisvägen riktas 100 000 euro för reparation. I Lovisa riktas 125 000 euro för reparation och förbättring av Pernåvägen och  till Atomvägen-Skärgårdsvägen riktas 255 000 euro för planering av ny vägförbindelse till Lovisa kärnkraftverk. I Borgå förbättras Vålaxvägen med 175 000 euro och för färdigställande av byggnadsplanen Kullo-Box (väg 148) mellan väg 170-Källvägen riktas 100 000 euro. I Lappträsk ska Labbyvägen förbättras med 100 000 euro.

– Jag är mycket nöjd över de stora trafiksatsningar som nu görs i Östra Nyland. Lovisa, Borgå, Sibbo och Lappträsk får nu  alla sin andel av riksdagens julklappspengar. Många vägar i Nyland är i dåligt skick och jag är glad att många vägar nu får pengar för nödvändiga reparationer. Det är viktigt med tanke på nylänningarnas vardag, trafiksäkerheten och för företagens verksamhetsförutsättningar, säger Andersson.

I Västra Nyland förbättras korsningen mellan stamväg 51 och Bollstavägen i Ingå 500 000 euro, 90 000 euro går till utökandet av gatubelysningen från Sjundeå kyrkby till stamväg 51 och 500 000 euro går till att förbättra trafiksäkerheten på riksväg 25 vid det så kallade SBA-korsningsområdet som finns mellan Gamla Kustvägen och Ekenäsvägen i Raseborg.  Även Störsvikkorsningens planering får 125 000€ och förbättrandet av Överbyvägen i Kyrsklätt 340 000€. 

– Detta är viktiga satsningar i regionens infrastruktur. Det är ytterst viktigt att vägarnas skick och trafiksäkerhet förbättras. Både stamväg 51 och riksväg 25 är tungt trafikerade och betydande vägar för regionens livskraft. Därmed handlar det om satsningar som gynnar näringslivet, men framförallt om konkreta trafiksäkerhetsåtgärder som kommunerna jobbat för länge, säger Wickström, ersättare i riksdagens finansutskott och medlem i trafikdelegationen.

Regeringspartiernas representanter i finansutskottet har under hösten förhandlat hur riksdagens s.k. julklappspengar ska fördelas.

 
Otto Andersson och Henrik Wickström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35