Förutsättningarna att studera på heltid förbättras

07.11.2023 kl. 15:42
Riksdagen har idag (7.11) hållit remissdebatt om regeringens förslag till ändringar i lagen om studiestöd. Syftet med lagförslaget är att trygga förutsättningarna för studier på heltid och förbättra situationen för studerande med barn. Lagförslaget har utarbetats under ledning av idrotts- och ungdomsminister, SFP:s vice ordförande Sandra Bergqvist.

– Denhär regeringens mål och uppdrag är att anpassa ekonomin. Till sparåtgärderna regeringen förbundit sig till i regeringsprogrammet hör studiepenningens indexfrysning och reformen av det allmänna bostadsstödet. Som minister med ansvar för studiestödet har jag varit orolig för hur åtgärderna påverkar studerandenas utkomst. Därför har jag tagit initiativ till detta lagförslag som en viktig åtgärd för att fortsättningsvis trygga möjligheten till studier på heltid, säger Bergqvist.


I lagförslaget föreslås en höjning av statsborgen för studielån från 650 till 850€ i månaden och från 300 till 400€ i månaden för studerande under 18 år. Studiestödets försörjartillägg för heltidsstuderande som är vårdnadshavare till ett barn höjs likaså med 30€ i månaden. Lagförslaget innehåller även ett förslag om att öka antalet gånger studielånet kan lyftas under en termin för andra studerande än högskolestuderande, för att studielånet ska räcka till bättre under hela studieåret.

– Höstens diskussioner om studiestödet belyser behovet av en totalreform av studiestödet. Arbetet med totalreformen kommer att inledas under hösten och jag har bjudit in studentorganisationerna till rundabordssamtal inför arbetet. I enlighet med regeringsprogrammet är målsättningen med totalreformen att trygga försörjningen under studietiden, stärka de sporrande elementen i studiestödet och stödja slutförandet av studierna inom målsatt tid, säger Bergqvist.

 
Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00