Förutsättningarna att studera på heltid förbättras

07.11.2023 kl. 15:42
Riksdagen har idag (7.11) hållit remissdebatt om regeringens förslag till ändringar i lagen om studiestöd. Syftet med lagförslaget är att trygga förutsättningarna för studier på heltid och förbättra situationen för studerande med barn. Lagförslaget har utarbetats under ledning av idrotts- och ungdomsminister, SFP:s vice ordförande Sandra Bergqvist.

– Denhär regeringens mål och uppdrag är att anpassa ekonomin. Till sparåtgärderna regeringen förbundit sig till i regeringsprogrammet hör studiepenningens indexfrysning och reformen av det allmänna bostadsstödet. Som minister med ansvar för studiestödet har jag varit orolig för hur åtgärderna påverkar studerandenas utkomst. Därför har jag tagit initiativ till detta lagförslag som en viktig åtgärd för att fortsättningsvis trygga möjligheten till studier på heltid, säger Bergqvist.


I lagförslaget föreslås en höjning av statsborgen för studielån från 650 till 850€ i månaden och från 300 till 400€ i månaden för studerande under 18 år. Studiestödets försörjartillägg för heltidsstuderande som är vårdnadshavare till ett barn höjs likaså med 30€ i månaden. Lagförslaget innehåller även ett förslag om att öka antalet gånger studielånet kan lyftas under en termin för andra studerande än högskolestuderande, för att studielånet ska räcka till bättre under hela studieåret.

– Höstens diskussioner om studiestödet belyser behovet av en totalreform av studiestödet. Arbetet med totalreformen kommer att inledas under hösten och jag har bjudit in studentorganisationerna till rundabordssamtal inför arbetet. I enlighet med regeringsprogrammet är målsättningen med totalreformen att trygga försörjningen under studietiden, stärka de sporrande elementen i studiestödet och stödja slutförandet av studierna inom målsatt tid, säger Bergqvist.

 
Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00