Kolumn

Från ord till handling i Norden

05.11.2023 kl. 05:38

Det är tisdagseftermiddag denna vecka. Ljudet från demonstranterna som står med sina palestinska flaggor framför Stortinget i centrala Oslo är så högt så att mötesdeltagarna tvingas använda hörlurar så att de hör vad Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg samt de nordiska statsministrarna säger.

Det är vecka 44, vilket traditionsenligt innebär att Nordiska rådet, det nordiska samarbetets parlamentariska organ, möts - allt för att lyfta fram samarbetsförslag så att Norden ska vara en bättre region att bo, leva och arbeta i. Årets session var den 75e i ordningen och första för mig.

Det extremt oroliga säkerhetspolitiska läget i världen just nu gör att intresset för mötet är större än vanligt. Frågorna duggar tätt, dels om Ukraina och Ryssland men framför allt kring situationen i Gaza. Statsministrarna får frågor om varför Norden splittrades i FN:s generalförsamling om att kräva en omedelbar vapenvila mellan Israel och Hamas. Norge röstade för, de övriga lade ner sin röst eftersom man skulle ha ett tillägg i resolutionen.

I likhet med Österbotten snöade det ymnigt i Oslo i veckan. Under dagen hörs sägas, här kommer det snöflingor från ovan, i Gaza och Ukraina kommer det något annat. Alla nickar instämmande, verkligheten beskrivs bäst då de konkretiseras.

Snart är alla länderna i Norden medlemmar i Nato, bara Ungern och Turkiet godkänner Sveriges ansökan. Det råder en samsyn om att samarbetet mellan de nordiska länderna ska och måste växa kring säkerhets- och utrikespolitiken. Tillsammans är vi starkare på den europeiska och globala arenan och samarbetet behöver utvecklas.

I samtal under veckan märker jag hur många från andra länder frågar oss finländare om vår försörjningsberedskap och hur vi byggt upp den. De övriga nordiska länderna har inte förberett sig på samma sätt som Finland då det gäller till exempel tillgången på mat, el, bränsle, fungerande infrastruktur och tillgång på personal i kritiska samhällsfunktioner. Till infrastrukturen hör förutom vägar såväl till lands som havs även gasledningar, el och fiberkablar men och cybersäkerheten i allmänhet.

Under coronatiden och pågående krigen har vi sett vilken nytta vi i Finland haft av vår försörjningsberedskap, något som vi under fredligare tider funderat på om det är värt att satsa så stora summor på. Nu är vi tacksamma över att vi hade den kvar.

Nordiska rådets mål är att Norden skall vara världens mest integrerade och hållbara region år 2030. Ett realistiskt och bra mål. Våra länder är långt lika med samma utmaningar, till exempel kring befolkningsstrukturen, barn och ungas välmående och satsningar på gröna omställningen. Vi måste bli bättre på att tänka i nordiska banor. För oss i Österbotten och Svenskfinland är det naturligt men det borde gälla mer i hela Finland.

Norden är trots allt vår närmaste samarbetspart. Alla länder drar nytta av ett starkt och integrerat Norden. I ett osäkert världspolitiskt läge behövs detta samarbete mer än någonsin tidigare och Finland behöver därför aktivt arbeta för ett starkare och mer integrerat Norden – inte bara genom ord utan också genom konkreta handlingar. Det vinner vi alla på.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.

26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.

28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.

14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.

07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.

09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.

13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.

30.11.2005 kl. 00:00