Kolumn

Från ord till handling i Norden

05.11.2023 kl. 05:38

Det är tisdagseftermiddag denna vecka. Ljudet från demonstranterna som står med sina palestinska flaggor framför Stortinget i centrala Oslo är så högt så att mötesdeltagarna tvingas använda hörlurar så att de hör vad Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg samt de nordiska statsministrarna säger.

Det är vecka 44, vilket traditionsenligt innebär att Nordiska rådet, det nordiska samarbetets parlamentariska organ, möts - allt för att lyfta fram samarbetsförslag så att Norden ska vara en bättre region att bo, leva och arbeta i. Årets session var den 75e i ordningen och första för mig.

Det extremt oroliga säkerhetspolitiska läget i världen just nu gör att intresset för mötet är större än vanligt. Frågorna duggar tätt, dels om Ukraina och Ryssland men framför allt kring situationen i Gaza. Statsministrarna får frågor om varför Norden splittrades i FN:s generalförsamling om att kräva en omedelbar vapenvila mellan Israel och Hamas. Norge röstade för, de övriga lade ner sin röst eftersom man skulle ha ett tillägg i resolutionen.

I likhet med Österbotten snöade det ymnigt i Oslo i veckan. Under dagen hörs sägas, här kommer det snöflingor från ovan, i Gaza och Ukraina kommer det något annat. Alla nickar instämmande, verkligheten beskrivs bäst då de konkretiseras.

Snart är alla länderna i Norden medlemmar i Nato, bara Ungern och Turkiet godkänner Sveriges ansökan. Det råder en samsyn om att samarbetet mellan de nordiska länderna ska och måste växa kring säkerhets- och utrikespolitiken. Tillsammans är vi starkare på den europeiska och globala arenan och samarbetet behöver utvecklas.

I samtal under veckan märker jag hur många från andra länder frågar oss finländare om vår försörjningsberedskap och hur vi byggt upp den. De övriga nordiska länderna har inte förberett sig på samma sätt som Finland då det gäller till exempel tillgången på mat, el, bränsle, fungerande infrastruktur och tillgång på personal i kritiska samhällsfunktioner. Till infrastrukturen hör förutom vägar såväl till lands som havs även gasledningar, el och fiberkablar men och cybersäkerheten i allmänhet.

Under coronatiden och pågående krigen har vi sett vilken nytta vi i Finland haft av vår försörjningsberedskap, något som vi under fredligare tider funderat på om det är värt att satsa så stora summor på. Nu är vi tacksamma över att vi hade den kvar.

Nordiska rådets mål är att Norden skall vara världens mest integrerade och hållbara region år 2030. Ett realistiskt och bra mål. Våra länder är långt lika med samma utmaningar, till exempel kring befolkningsstrukturen, barn och ungas välmående och satsningar på gröna omställningen. Vi måste bli bättre på att tänka i nordiska banor. För oss i Österbotten och Svenskfinland är det naturligt men det borde gälla mer i hela Finland.

Norden är trots allt vår närmaste samarbetspart. Alla länder drar nytta av ett starkt och integrerat Norden. I ett osäkert världspolitiskt läge behövs detta samarbete mer än någonsin tidigare och Finland behöver därför aktivt arbeta för ett starkare och mer integrerat Norden – inte bara genom ord utan också genom konkreta handlingar. Det vinner vi alla på.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas

20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.

10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.

01.04.2008 kl. 13:30