Fokus på grundfärdigheterna i skolan - att läsa, skriva och räkna

31.10.2023 kl. 06:51
Utbildningen har länge varit en av Finlands styrkor och en av hörnstenarna för vårt lands framgång. Vi har toppat många internationella jämförelser gällande utbildning, till exempel den så kallade Pisa-undersökningen.

Tyvärr har trenden de senaste åren gått åt motsatt håll.  Inlärningsresultaten och till exempel läskunskaperna har försämrats tydligt.

Inför riksdagsvalet diskuterades särskilt den grundläggande utbildningen, det vill säga grundskolan flitigt i offentligheten. För egen del förde jag också många diskussioner med lärare och proffs inom elev- och studerandevården. Ett av de största önskemålen från lärarkåren var att lärarna skulle få ha arbetsro och få fokusera mera på sin grunduppgift, det vill säga att undervisa. Och mindre på administration och dokumentation. Uppenbart är också att den nuvarande läroplanen inte uppfattas som lyckad.

Jag anser att det är viktigt att lyssna på lärarnas och den övriga personalens erfarenheter och utvecklingsförslag. Utbildningspolitiken måste beakta vardagsverkligheten i dagens skola och basera sig på forskning, inte enbart bygga på vackert önsketänkande.

Därför är jag mycket nöjd att det nya regeringsprogrammet tar gällande grundskolan lyra på många av de saker som lärarkåren innan valet lyfte upp. Istället för skapande av nya projekt eller en ytterligare utvidgning av läroplanen har regeringen valt att satsa på grundsakerna i skolan. Med andra ord på att alla barn och unga ska ha en bättre möjlighet att lära sig att läsa, skriva och räkna. Det här gör regeringen genom att öka minimiantalet lektioner inom den grundläggande utbildningen med 2–3 årsveckotimmar utan att utvidga läroplanen. Genom det ökade timantalet eftersträvas extra lektioner särskilt för årskurserna 1–6 i grundskolan för undervisning i läsfärdighet, skrivfärdighet och räknefärdighet.  Målsättningen är att alla unga som går ut grundskolan ska ha tillräckliga grundläggande kunskaper och färdigheter för studier på andra stadiet, det vill säga yrkesutbildning eller gymnasiestudier. Det här ser jag som en av de viktigaste sakerna i hela det över 200-sidiga regeringsprogrammet.

Jag tycker också att det är mycket bra att regeringen stärker lärarnas och rektorernas befogenheter att ingripa i beteende som stör undervisningen och som sker under skoltid. Viktigt är att lagen kommer att ändras så att man i fortsättningen i skolan kan bättre begränsa användningen av mobiltelefon under skoldagen. Det här anser jag vara behövliga åtgärder för att trygga alla elevers rätt till arbetsro och bättre möjligheter att koncentrera sig på undervisningen.

Samtidigt är det mycket viktigt att de elever som behöver stöd får det enligt sina egna individuella behov, som kan vara mycket olika. Det är bra att regeringen nu kommer att förnya det så kallade tre stegs stödet i skolorna, så att elevernas möjlighet att få tillräckligt stöd bättre kan tryggas. Och viktigt är att detta nu ska göras så att lärarna i fortsättningen ska behöva sätta mindre tid på administration och dokumentering.

Allt kan inte lösas med enbart pengar, men tillräckliga resurser är en grundförutsättning också för vår skola. Därför är det mycket välkommet att regeringen under denna valperiod kommer att permanent  öka finansieringen av grundskolan med 200 miljoner. Det är en viktig prioritering med tanke på att statsekonomin i övrigt ska anpassas med hela 6 miljarder euro. Med tanke på den svenskspråkiga undervisningen är det positivt att regeringen nyligen i samband med budgetmanglingen beslöt att satsa mer på läromedel på svenska.

Otto Andersson

Gruppanföranden

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00