När statens ekonomi skall balanseras har vi tre alternativ.

22.10.2023 kl. 06:11

Förra veckan presenterade regeringen sitt förslag till statsbudget för år 2024.

För mig är det uppenbart att vi måste lägga om kursen när det gäller skuldsättningen inom den offentliga sektorn. Framtida generationer skall inte lämnas ansvariga för att betala för vårt spenderande. Lån skall huvudsakligen upptas för investeringar och offentliga sektorns låntagning är i praktiken framflyttad beskattning. Vi behöver alla inse den enkla realiteten att vare sig det är frågan om privatpersoner, företag, kommuner, eller staten så måste inkomsterna på sikt överstiga utgifterna, annars faller korthuset ihop.

 

När statens ekonomi skall balanseras har vi tre alternativ.

Vi kan höja skatterna, vi kan skära i utgifterna, eller så kan vi satsa på att höja sysselsättningsgraden för att öka intäkterna. Sysselsättningsgraden är den faktor som över tid är avgörande för vilken nivå av service vårt samhälle kan erbjuda medborgarna.  Förra regeringen gjorde ett gott arbete med att höja sysselsättningsgraden, nu krävs ytterligare åtgärder för en fortsatt positiv utveckling. Nuvarande regering strävar till att genom olika skatteåtgärder och arbetslivsreformer uppmuntra till arbete. De arbetslivsreformer som nuvarande regering planerar är att gå in för är att ändra arbetslagstiftningen, utvidga möjligheterna till lokala avtal och stärka arbetsförmedlingen. Målsättningen är att eliminera flitfällor, underlätta anställningar och förbättra den finländska arbetskraftens konkurrenskraft. Många av dessa förändringar har redan genomförts i våra nordiska grannländer med goda resultat. Vi måste inse att ett nordiskt välfärdssamhälle inte kan upprätthållas utan en nordisk sysselsättningsgrad.

Det internationella politiska läget fortsätter skapa instabilitet och oförutsägbarhet. Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina fortsätter. Konflikten mellan Hamas och Israel kan komma att resultera i en ännu mera instabil utveckling globalt. Så länge krigen pågår kommer osäkerheten att fortsätta, i värsta fall förvärras även inom ekonomin. De satsningarna på säkerhet och försvar som aviseras i budgeten är nödvändiga i dagens oroliga värld.

Utmaningarna finns men vi lever trots allt i ett tryggt land med alla möjligheter till en god framtid. Tappar vi framtidstron så tappar vi framtiden. I budgeten görs därför många viktiga framtidssatsningar. Infrastruktursatsningarna och satsningarna inom utbildningssektorn är tillsammans med arbetslivsreformerna de åtgärder som skall visa oss vägen ur den ekonomiska utmaning vi nu genomlever.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Gruppanförande 24.2.2010

Gruppanförande i anledning av interpellationen om de arbetslösas, pensionärernas, ensamförsörjarfamiljernas och de studerandes ställning
01.09.2010 kl. 13:50

Gruppanförande 29.6.2010

Gruppanförande i debatten om kärnkraftstillstånden
29.06.2010 kl. 13:55

Gruppanförande i responsdebatten om budgetramarna 2011-2014

Rambudgeten för åren 2011-2014 innehåller varken stora överraskningar eller nya politiska linjedragningar.
09.06.2010 kl. 15:25

Gruppanförande 26.5

Gruppanförande i remissdebatten om ändring av grundlagen
26.05.2010 kl. 15:30

Gruppanförande 25.5

Gruppanförande under den gemensamma parlamentariska överläggningen om EU-politiken
26.05.2010 kl. 10:50

Gruppanförande 19.5

Gruppanförande om statsrådets redogörelse om kulturens framtid
20.05.2010 kl. 14:30