Interpellation om social- och hälsovården

18.10.2023 kl. 15:00
Gruppanförande, hållet av ledamot Henrik Wickström.

Ärade talman,

Social- och hälsovården är grunden i vårt välfärdssamhälle. Den utveckling vi nu sett under senare tid oroar ändå finländarna och vårdpersonalen. Det oroar oss inom Svenska riksdagsgruppen. För SFP är en fungerande vård och omsorg för invånarna mycket viktig. Alla i hela Finland har rätt till god vård och omsorg, oberoende av språk, bakgrund, ålder eller boningsort. 

 

Ärade talman,

Jag vill börja med det viktigaste. Det är vår personal. Jag vet att flera vårdare på grund av sina jobb inte kan se på vår diskussion här och nu. Men det är alla ni som är vardagshjältar tillsammans med närståendevårdare och andra stödpersoner som ser till att finländarna får den vård och omsorg de behöver. 

Utan personal har vi ingen service. Det är personalbristen som är största orsaken till utmaningarna inom vårdsektorn. Vi måste bli bättre på att uppskatta vår personal. Vi måste bli bättre på att stärka arbetsvälmående, trivsel i arbetet och ledarskap inom social- och hälsovården. Det handlar till exempel om möjligheten att påverka sin arbetstid. Inom regeringen vill vi se över arbetsfördelningen inom vården och satsa ekonomiska medel på förra regeringens program för att främja arbetsplatsvälmående. Dessutom ska vi underlätta erkännandet av utländska examen. 

Personalbristen och det ökade trycket på välfärdsområdena att erbjuda service har lett till situationer där många välfärdsområden haft som den enda lösningen att skaffa extra vårdpersonal som köptjänst. SFP vill se ett fungerande regelverk som tryggar tillgången på personal på ett hållbart sätt. Timlöner på till och med 250 € i timmen eller mer för läkartjänster är inte hållbart! 

 

Ärade talman,

Välfärdsområden har existerat snart i 10 månader. I 10 månader. Vi har inte sett ens ett bokslutsår av välfärdsområdena. Regeringen har velat ge en chans till förra regeringens vårdlösning. Det vore allt för förhastat att göra ändringar i finansieringen nu. Regeringen har valt att respektera den arbetsro välfärdsområdena vill ha. Samtidigt vill regeringen följa aktivt med läget i välfärdsområdena. Vårt intresse är att få välfärdsområdena ekonomiskt hållbara.

 

Ärade talman,

Det vi nu står inför är nästa reform, nämligen reformen av servicen. Vår befolkning åldras och det sätter press på vårt vårdsystem. Inom SFP vill vi trygga närservice, men vad det innebär måste definieras av välfärdsområdena, inte av oss. Vi ska också påskynda etablerandet av familjeläkarmodellen i enlighet med regeringsprogrammet. 

När man är som svagast ska man få vård och omsorg på det egna modersmålet. Därför kommer regeringen bland annat att förtydliga samarbetet mellan de tvåspråkiga områdena. Därtill måste vi lägga vikt på att avkorta vårdköerna. För detta ändamål riktas även tilläggsresurser på FPA-ersättningarna, så att fler kan söka vård från den privata sektorn under en begränsad tid till en lägre kostnad.

 

Ärade talman,

Vi måste stärka förtroendet för vår offentliga social- och hälsovård. Regeringen skär inte 1,4 miljarder euro i social- och hälsovården så som det påstås. Majoriteten av anpassningsåtgärderna handlar om att stävja kostnadsökningen som har varit på en ohållbar nivå. Regeringen har också reserverat en miljard euro i ramen för år 2025 för översyn av realiserade kostnader.

Vi alla i den här salen har ett ansvar för hur vården i Finland ser ut. Nu har vi reformerat förvaltningen och nu måste servicen ses över. Det kräver nytänk. Inom regeringen vill nu ge arbetsro och skapa förutsättningar för välfärdsområdena att lyckas. 

 

Tack.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00