Interpellation om social- och hälsovården

18.10.2023 kl. 15:00
Gruppanförande, hållet av ledamot Henrik Wickström.

Ärade talman,

Social- och hälsovården är grunden i vårt välfärdssamhälle. Den utveckling vi nu sett under senare tid oroar ändå finländarna och vårdpersonalen. Det oroar oss inom Svenska riksdagsgruppen. För SFP är en fungerande vård och omsorg för invånarna mycket viktig. Alla i hela Finland har rätt till god vård och omsorg, oberoende av språk, bakgrund, ålder eller boningsort. 

 

Ärade talman,

Jag vill börja med det viktigaste. Det är vår personal. Jag vet att flera vårdare på grund av sina jobb inte kan se på vår diskussion här och nu. Men det är alla ni som är vardagshjältar tillsammans med närståendevårdare och andra stödpersoner som ser till att finländarna får den vård och omsorg de behöver. 

Utan personal har vi ingen service. Det är personalbristen som är största orsaken till utmaningarna inom vårdsektorn. Vi måste bli bättre på att uppskatta vår personal. Vi måste bli bättre på att stärka arbetsvälmående, trivsel i arbetet och ledarskap inom social- och hälsovården. Det handlar till exempel om möjligheten att påverka sin arbetstid. Inom regeringen vill vi se över arbetsfördelningen inom vården och satsa ekonomiska medel på förra regeringens program för att främja arbetsplatsvälmående. Dessutom ska vi underlätta erkännandet av utländska examen. 

Personalbristen och det ökade trycket på välfärdsområdena att erbjuda service har lett till situationer där många välfärdsområden haft som den enda lösningen att skaffa extra vårdpersonal som köptjänst. SFP vill se ett fungerande regelverk som tryggar tillgången på personal på ett hållbart sätt. Timlöner på till och med 250 € i timmen eller mer för läkartjänster är inte hållbart! 

 

Ärade talman,

Välfärdsområden har existerat snart i 10 månader. I 10 månader. Vi har inte sett ens ett bokslutsår av välfärdsområdena. Regeringen har velat ge en chans till förra regeringens vårdlösning. Det vore allt för förhastat att göra ändringar i finansieringen nu. Regeringen har valt att respektera den arbetsro välfärdsområdena vill ha. Samtidigt vill regeringen följa aktivt med läget i välfärdsområdena. Vårt intresse är att få välfärdsområdena ekonomiskt hållbara.

 

Ärade talman,

Det vi nu står inför är nästa reform, nämligen reformen av servicen. Vår befolkning åldras och det sätter press på vårt vårdsystem. Inom SFP vill vi trygga närservice, men vad det innebär måste definieras av välfärdsområdena, inte av oss. Vi ska också påskynda etablerandet av familjeläkarmodellen i enlighet med regeringsprogrammet. 

När man är som svagast ska man få vård och omsorg på det egna modersmålet. Därför kommer regeringen bland annat att förtydliga samarbetet mellan de tvåspråkiga områdena. Därtill måste vi lägga vikt på att avkorta vårdköerna. För detta ändamål riktas även tilläggsresurser på FPA-ersättningarna, så att fler kan söka vård från den privata sektorn under en begränsad tid till en lägre kostnad.

 

Ärade talman,

Vi måste stärka förtroendet för vår offentliga social- och hälsovård. Regeringen skär inte 1,4 miljarder euro i social- och hälsovården så som det påstås. Majoriteten av anpassningsåtgärderna handlar om att stävja kostnadsökningen som har varit på en ohållbar nivå. Regeringen har också reserverat en miljard euro i ramen för år 2025 för översyn av realiserade kostnader.

Vi alla i den här salen har ett ansvar för hur vården i Finland ser ut. Nu har vi reformerat förvaltningen och nu måste servicen ses över. Det kräver nytänk. Inom regeringen vill nu ge arbetsro och skapa förutsättningar för välfärdsområdena att lyckas. 

 

Tack.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30