Satsningar på utbildning, forskning och tillväxt för Finland framåt

20.09.2023 kl. 12:51
SFP:s partiordförande, undervisningsminister Anna-Maja Henriksson är nöjd med slutresultatet. 

Regeringen Orpo avslutade sent på tisdagen den 19.9 sin första budgetförhandling som gick av stapeln vid finansministeriet i Helsingfors.

– Finland har under en lång period varit tvungen att skuldsätta sig. Nu är det dags att vända skutan och stärka förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning. Målet är att få 100 000 fler människor i jobb, bryta skuldsättningsspiralen och rädda välfärdssamhället, säger Henriksson.

Viktiga satsningar på utbildning, forskning och innovationer

Trots den ansträngda ekonomiska situationen gör regeringen märkbara satsningar framför allt på utbildning, forskning och tillväxt. Dessa är oerhört viktiga för att föra Finland framåt och stärka vår konkurrenskraft och välfärd. Finland ska tillbaka till världstoppen när det kommer till utbildning. 

– Som undervisningsminister gläder jag mig särskilt över våra satsningar på den grundläggande utbildningen. Vi satsar på skolan och finansieringen för den grundläggande utbildningen ökar permanent med 200 miljoner euro under valperioden. År 2024 höjs finansieringen med 50 miljoner euro för att stärka kvaliteten på utbildningen, jämna ut skillnaderna i inlärning och förebygga segregation, säger Henriksson. 

I budgetpropositionen ingår också ett tilläggsanslag på 10 miljoner euro för utveckling av systemet med stöd för lärande inom gymnasie- och yrkesutbildningen. 

Regeringens målsättning är att höja antalet högskoleutbildade vuxna så nära 50 procent som möjligt före 2030. Som en del av detta tilldelar regeringen nu 11,7 miljoner euro för att öka antalet nybörjarplatser vid högskolorna år 2024. Sommaruniversitetens anslag stärks med en miljon euro jämfört med finansministeriets förslag till statsbudget.

– Regeringen gör en historisk satsning på forskning, utveckling och innovationer. Under valperioden stärks finansieringen till forskning och utveckling med en miljard euro. Nästa år ökar finansieringen av verksamheten med ca 280 miljoner euro jämfört med i år. Vi siktar på 1 000 nya doktorander, vi stöder företagens FoU-verksamhet och vi satsar på nationell motfinansiering av EU-projekt, säger Henriksson.

Regeringen stärker svenskan och tryggar de språkliga rättigheterna

Regeringsprogrammet stärker svenskan och tvåspråkigheten i Finland. Detta syns även i konkreta satsningar i budgetförslaget. 

– Språkexamina som bevisar kunskaper i finska och svenska, det så kallade stora språkprovet, blir avgiftsfritt. Det här är en åtgärd som SFP har jobbat för länge. Viktigt är också att regeringen satsar på läromedel på svenska och de samiska språken. Vi stärker också den svenskspråkiga integrationsutbildningen med en miljon euro år 2024, vilket är anmärkningsvärt, säger Henriksson.

Regeringen ökar också anslagen för den finsk- och svenskspråkiga räddningsutbildningen med 3,5 miljoner euro. Ökningen gäller både Helsingfors och Kuopio. 

SFP:s långsiktiga arbete resulterar i efterlängtade infrastruktursatsningar 

Regeringen vill skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt, och i detta arbete är satsningarna på infrastrukturen centrala. Finland är ett geografiskt stort land och därför är det viktigt att vår infrastruktur såsom vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser är i skick.

– Hela Svenskfinland och Finland i övrigt får efterlängtade infrastruktursatsningar. Det här är en arbetsseger för Svenska folkpartiet. Regeringen genomför under valperioden ett tidsbundet investeringsprogram på 4 miljarder euro. Satsningarna är oerhört viktiga för vårt näringsliv och vår ekonomiska tillväxt. Många av dem har också stor betydelse i finländarnas vardag. Det har betydelse att SFP sitter i regeringen, säger Henriksson.

För finansieringen av trafiken reserveras sammanlagt 597 miljoner euro, varav ett anslag på 250 miljoner euro anvisas för att åtgärda det eftersatta underhållet år 2024. Stora satsningar görs bland annat på stambanan. Förbättringen av Jakobstads hamnväg tilldelas 7,5 miljoner euro och planeringen av Kasköbanan 5 miljoner euro.

I den andra tilläggsbudgeten för år 2023 föreslås också 2,5 miljoner euro för fördjupandet av Koverhar-farleden. 

Regeringen beslöt också att skyndsamt främja planeringen av andra trafikprojekt som det har avtalats om i regeringsprogrammet. Till dessa hör bland annat förbättringarna av riksväg 8 på sträckan Edsevö–Lepplax samt Ytterjeppo planskilda korsning, fördjupandet av farlederna till Lovisa och Vasa, planen för utveckling av Kustbanan på sträckan Köklax-Karis samt Pargasleden, dvs. landsväg 180 på sträckan Kurkela–Kustö.  

Henriksson gläds också över att de regionala flygförbindelserna, bland annat till Karleby–Jakobstads flygplats, tryggas genom köptjänsttrafik fram till våren 2026. För detta ändamål reserverar regeringen 38 miljoner euro. På grund av EU:s så kallade ö-undantag som gynnar Åland beviljas fartygstrafiken i Kvarken understöd i syfte att minska de kostnader som utsläppshandeln medför.

Regeringen värnar om tryggheten och välmåendet i samhället

Regeringen avvecklar vårdköerna genom att förbättra FPA-ersättningarna för privat vård med 335 miljoner euro under valperioden. I sin helhet uppgår utvecklandet av FPA-ersättningarna till ca 500 miljoner euro. FPA-ersättningarna stiger bland annat för besök hos allmänläkare och specialistläkare, för psykoterapi och för grundläggande undersökning hos tandläkare. 

SFP har också lyckats trygga det nationella patient- och klientsäkerhetscentret vid Vasa centralsjukhus.

Regeringen gör också viktiga satsningar på den inre säkerheten. 

– Antalet poliser kommer att ökas och den svenskspråkiga polisutbildningen får tilläggsmedel. Vi satsar också på att förebygga ungdomsbrottslighet bland annat genom att rikta finansiering till ungdomsarbete i skolor och läroanstalter. Välkommet är också att statens finansiering till utgifterna för skyddshemsverksamheten ökas med en miljon euro per år, säger Henriksson.

Främjandet av jämställdhet och likabehandling syns i budgeten

Finansieringen för åtgärder som ingår i regeringens meddelande om främjande av likabehandling, jämställdhet och icke-diskriminering tryggas genom ett anslag på 6 miljoner euro. Henriksson gläds över både dessa och övriga satsningar på jämställdhets- och likabehandlingsarbetet. 

– Regeringen tryggar finansieringen för kvinnoorganisationerna med en permanent anslagsökning på 400 000 euro, vilket är en arbetsseger. Samernas sannings- och försoningskommission får också 1,3 miljoner i fortsatt finansiering. För att främja sannings- och försoningsprocessen för döva anvisas 900 000 euro. För SFP är det också viktigt att regeringens proposition om sametingslagen ska överlämnas till riksdagen före utgången av 2023, och regeringen tryggar nu finansieringen för genomförandet av lagen, säger Henriksson.

Regeringen värnar om jordbruket och naturen

Regeringen stöder biodiversiteten och motverkar förlusten av biologisk mångfald genom att fortsätta och vidareutveckla programmen METSO, HELMI och NOUSU. Skärgårdshavets tillstånd förbättras. Regeringen påskyndar också omställningen till ren energi med 160 miljoner euro.

Regeringen fattade också beslut om att trygga anslagen till jordbruket och försörjningsberedskapen. Genom en ändring av dispositionsplanen för Gårdsbrukets utvecklingsfond riktas 18,0 miljoner euro till investeringsbidrag till jordbruket, i enlighet med CAP-planen, för att säkerställa energiinvesteringar. Upp till 15 miljoner euro används till likviditetslån för jordbruksföretag. 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35