Satsningar på utbildning, forskning och tillväxt för Finland framåt

20.09.2023 kl. 12:51
SFP:s partiordförande, undervisningsminister Anna-Maja Henriksson är nöjd med slutresultatet. 

Regeringen Orpo avslutade sent på tisdagen den 19.9 sin första budgetförhandling som gick av stapeln vid finansministeriet i Helsingfors.

– Finland har under en lång period varit tvungen att skuldsätta sig. Nu är det dags att vända skutan och stärka förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning. Målet är att få 100 000 fler människor i jobb, bryta skuldsättningsspiralen och rädda välfärdssamhället, säger Henriksson.

Viktiga satsningar på utbildning, forskning och innovationer

Trots den ansträngda ekonomiska situationen gör regeringen märkbara satsningar framför allt på utbildning, forskning och tillväxt. Dessa är oerhört viktiga för att föra Finland framåt och stärka vår konkurrenskraft och välfärd. Finland ska tillbaka till världstoppen när det kommer till utbildning. 

– Som undervisningsminister gläder jag mig särskilt över våra satsningar på den grundläggande utbildningen. Vi satsar på skolan och finansieringen för den grundläggande utbildningen ökar permanent med 200 miljoner euro under valperioden. År 2024 höjs finansieringen med 50 miljoner euro för att stärka kvaliteten på utbildningen, jämna ut skillnaderna i inlärning och förebygga segregation, säger Henriksson. 

I budgetpropositionen ingår också ett tilläggsanslag på 10 miljoner euro för utveckling av systemet med stöd för lärande inom gymnasie- och yrkesutbildningen. 

Regeringens målsättning är att höja antalet högskoleutbildade vuxna så nära 50 procent som möjligt före 2030. Som en del av detta tilldelar regeringen nu 11,7 miljoner euro för att öka antalet nybörjarplatser vid högskolorna år 2024. Sommaruniversitetens anslag stärks med en miljon euro jämfört med finansministeriets förslag till statsbudget.

– Regeringen gör en historisk satsning på forskning, utveckling och innovationer. Under valperioden stärks finansieringen till forskning och utveckling med en miljard euro. Nästa år ökar finansieringen av verksamheten med ca 280 miljoner euro jämfört med i år. Vi siktar på 1 000 nya doktorander, vi stöder företagens FoU-verksamhet och vi satsar på nationell motfinansiering av EU-projekt, säger Henriksson.

Regeringen stärker svenskan och tryggar de språkliga rättigheterna

Regeringsprogrammet stärker svenskan och tvåspråkigheten i Finland. Detta syns även i konkreta satsningar i budgetförslaget. 

– Språkexamina som bevisar kunskaper i finska och svenska, det så kallade stora språkprovet, blir avgiftsfritt. Det här är en åtgärd som SFP har jobbat för länge. Viktigt är också att regeringen satsar på läromedel på svenska och de samiska språken. Vi stärker också den svenskspråkiga integrationsutbildningen med en miljon euro år 2024, vilket är anmärkningsvärt, säger Henriksson.

Regeringen ökar också anslagen för den finsk- och svenskspråkiga räddningsutbildningen med 3,5 miljoner euro. Ökningen gäller både Helsingfors och Kuopio. 

SFP:s långsiktiga arbete resulterar i efterlängtade infrastruktursatsningar 

Regeringen vill skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt, och i detta arbete är satsningarna på infrastrukturen centrala. Finland är ett geografiskt stort land och därför är det viktigt att vår infrastruktur såsom vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser är i skick.

– Hela Svenskfinland och Finland i övrigt får efterlängtade infrastruktursatsningar. Det här är en arbetsseger för Svenska folkpartiet. Regeringen genomför under valperioden ett tidsbundet investeringsprogram på 4 miljarder euro. Satsningarna är oerhört viktiga för vårt näringsliv och vår ekonomiska tillväxt. Många av dem har också stor betydelse i finländarnas vardag. Det har betydelse att SFP sitter i regeringen, säger Henriksson.

För finansieringen av trafiken reserveras sammanlagt 597 miljoner euro, varav ett anslag på 250 miljoner euro anvisas för att åtgärda det eftersatta underhållet år 2024. Stora satsningar görs bland annat på stambanan. Förbättringen av Jakobstads hamnväg tilldelas 7,5 miljoner euro och planeringen av Kasköbanan 5 miljoner euro.

I den andra tilläggsbudgeten för år 2023 föreslås också 2,5 miljoner euro för fördjupandet av Koverhar-farleden. 

Regeringen beslöt också att skyndsamt främja planeringen av andra trafikprojekt som det har avtalats om i regeringsprogrammet. Till dessa hör bland annat förbättringarna av riksväg 8 på sträckan Edsevö–Lepplax samt Ytterjeppo planskilda korsning, fördjupandet av farlederna till Lovisa och Vasa, planen för utveckling av Kustbanan på sträckan Köklax-Karis samt Pargasleden, dvs. landsväg 180 på sträckan Kurkela–Kustö.  

Henriksson gläds också över att de regionala flygförbindelserna, bland annat till Karleby–Jakobstads flygplats, tryggas genom köptjänsttrafik fram till våren 2026. För detta ändamål reserverar regeringen 38 miljoner euro. På grund av EU:s så kallade ö-undantag som gynnar Åland beviljas fartygstrafiken i Kvarken understöd i syfte att minska de kostnader som utsläppshandeln medför.

Regeringen värnar om tryggheten och välmåendet i samhället

Regeringen avvecklar vårdköerna genom att förbättra FPA-ersättningarna för privat vård med 335 miljoner euro under valperioden. I sin helhet uppgår utvecklandet av FPA-ersättningarna till ca 500 miljoner euro. FPA-ersättningarna stiger bland annat för besök hos allmänläkare och specialistläkare, för psykoterapi och för grundläggande undersökning hos tandläkare. 

SFP har också lyckats trygga det nationella patient- och klientsäkerhetscentret vid Vasa centralsjukhus.

Regeringen gör också viktiga satsningar på den inre säkerheten. 

– Antalet poliser kommer att ökas och den svenskspråkiga polisutbildningen får tilläggsmedel. Vi satsar också på att förebygga ungdomsbrottslighet bland annat genom att rikta finansiering till ungdomsarbete i skolor och läroanstalter. Välkommet är också att statens finansiering till utgifterna för skyddshemsverksamheten ökas med en miljon euro per år, säger Henriksson.

Främjandet av jämställdhet och likabehandling syns i budgeten

Finansieringen för åtgärder som ingår i regeringens meddelande om främjande av likabehandling, jämställdhet och icke-diskriminering tryggas genom ett anslag på 6 miljoner euro. Henriksson gläds över både dessa och övriga satsningar på jämställdhets- och likabehandlingsarbetet. 

– Regeringen tryggar finansieringen för kvinnoorganisationerna med en permanent anslagsökning på 400 000 euro, vilket är en arbetsseger. Samernas sannings- och försoningskommission får också 1,3 miljoner i fortsatt finansiering. För att främja sannings- och försoningsprocessen för döva anvisas 900 000 euro. För SFP är det också viktigt att regeringens proposition om sametingslagen ska överlämnas till riksdagen före utgången av 2023, och regeringen tryggar nu finansieringen för genomförandet av lagen, säger Henriksson.

Regeringen värnar om jordbruket och naturen

Regeringen stöder biodiversiteten och motverkar förlusten av biologisk mångfald genom att fortsätta och vidareutveckla programmen METSO, HELMI och NOUSU. Skärgårdshavets tillstånd förbättras. Regeringen påskyndar också omställningen till ren energi med 160 miljoner euro.

Regeringen fattade också beslut om att trygga anslagen till jordbruket och försörjningsberedskapen. Genom en ändring av dispositionsplanen för Gårdsbrukets utvecklingsfond riktas 18,0 miljoner euro till investeringsbidrag till jordbruket, i enlighet med CAP-planen, för att säkerställa energiinvesteringar. Upp till 15 miljoner euro används till likviditetslån för jordbruksföretag. 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00