Satsningar på utbildning, forskning och tillväxt för Finland framåt

20.09.2023 kl. 12:51
SFP:s partiordförande, undervisningsminister Anna-Maja Henriksson är nöjd med slutresultatet. 

Regeringen Orpo avslutade sent på tisdagen den 19.9 sin första budgetförhandling som gick av stapeln vid finansministeriet i Helsingfors.

– Finland har under en lång period varit tvungen att skuldsätta sig. Nu är det dags att vända skutan och stärka förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning. Målet är att få 100 000 fler människor i jobb, bryta skuldsättningsspiralen och rädda välfärdssamhället, säger Henriksson.

Viktiga satsningar på utbildning, forskning och innovationer

Trots den ansträngda ekonomiska situationen gör regeringen märkbara satsningar framför allt på utbildning, forskning och tillväxt. Dessa är oerhört viktiga för att föra Finland framåt och stärka vår konkurrenskraft och välfärd. Finland ska tillbaka till världstoppen när det kommer till utbildning. 

– Som undervisningsminister gläder jag mig särskilt över våra satsningar på den grundläggande utbildningen. Vi satsar på skolan och finansieringen för den grundläggande utbildningen ökar permanent med 200 miljoner euro under valperioden. År 2024 höjs finansieringen med 50 miljoner euro för att stärka kvaliteten på utbildningen, jämna ut skillnaderna i inlärning och förebygga segregation, säger Henriksson. 

I budgetpropositionen ingår också ett tilläggsanslag på 10 miljoner euro för utveckling av systemet med stöd för lärande inom gymnasie- och yrkesutbildningen. 

Regeringens målsättning är att höja antalet högskoleutbildade vuxna så nära 50 procent som möjligt före 2030. Som en del av detta tilldelar regeringen nu 11,7 miljoner euro för att öka antalet nybörjarplatser vid högskolorna år 2024. Sommaruniversitetens anslag stärks med en miljon euro jämfört med finansministeriets förslag till statsbudget.

– Regeringen gör en historisk satsning på forskning, utveckling och innovationer. Under valperioden stärks finansieringen till forskning och utveckling med en miljard euro. Nästa år ökar finansieringen av verksamheten med ca 280 miljoner euro jämfört med i år. Vi siktar på 1 000 nya doktorander, vi stöder företagens FoU-verksamhet och vi satsar på nationell motfinansiering av EU-projekt, säger Henriksson.

Regeringen stärker svenskan och tryggar de språkliga rättigheterna

Regeringsprogrammet stärker svenskan och tvåspråkigheten i Finland. Detta syns även i konkreta satsningar i budgetförslaget. 

– Språkexamina som bevisar kunskaper i finska och svenska, det så kallade stora språkprovet, blir avgiftsfritt. Det här är en åtgärd som SFP har jobbat för länge. Viktigt är också att regeringen satsar på läromedel på svenska och de samiska språken. Vi stärker också den svenskspråkiga integrationsutbildningen med en miljon euro år 2024, vilket är anmärkningsvärt, säger Henriksson.

Regeringen ökar också anslagen för den finsk- och svenskspråkiga räddningsutbildningen med 3,5 miljoner euro. Ökningen gäller både Helsingfors och Kuopio. 

SFP:s långsiktiga arbete resulterar i efterlängtade infrastruktursatsningar 

Regeringen vill skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt, och i detta arbete är satsningarna på infrastrukturen centrala. Finland är ett geografiskt stort land och därför är det viktigt att vår infrastruktur såsom vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser är i skick.

– Hela Svenskfinland och Finland i övrigt får efterlängtade infrastruktursatsningar. Det här är en arbetsseger för Svenska folkpartiet. Regeringen genomför under valperioden ett tidsbundet investeringsprogram på 4 miljarder euro. Satsningarna är oerhört viktiga för vårt näringsliv och vår ekonomiska tillväxt. Många av dem har också stor betydelse i finländarnas vardag. Det har betydelse att SFP sitter i regeringen, säger Henriksson.

För finansieringen av trafiken reserveras sammanlagt 597 miljoner euro, varav ett anslag på 250 miljoner euro anvisas för att åtgärda det eftersatta underhållet år 2024. Stora satsningar görs bland annat på stambanan. Förbättringen av Jakobstads hamnväg tilldelas 7,5 miljoner euro och planeringen av Kasköbanan 5 miljoner euro.

I den andra tilläggsbudgeten för år 2023 föreslås också 2,5 miljoner euro för fördjupandet av Koverhar-farleden. 

Regeringen beslöt också att skyndsamt främja planeringen av andra trafikprojekt som det har avtalats om i regeringsprogrammet. Till dessa hör bland annat förbättringarna av riksväg 8 på sträckan Edsevö–Lepplax samt Ytterjeppo planskilda korsning, fördjupandet av farlederna till Lovisa och Vasa, planen för utveckling av Kustbanan på sträckan Köklax-Karis samt Pargasleden, dvs. landsväg 180 på sträckan Kurkela–Kustö.  

Henriksson gläds också över att de regionala flygförbindelserna, bland annat till Karleby–Jakobstads flygplats, tryggas genom köptjänsttrafik fram till våren 2026. För detta ändamål reserverar regeringen 38 miljoner euro. På grund av EU:s så kallade ö-undantag som gynnar Åland beviljas fartygstrafiken i Kvarken understöd i syfte att minska de kostnader som utsläppshandeln medför.

Regeringen värnar om tryggheten och välmåendet i samhället

Regeringen avvecklar vårdköerna genom att förbättra FPA-ersättningarna för privat vård med 335 miljoner euro under valperioden. I sin helhet uppgår utvecklandet av FPA-ersättningarna till ca 500 miljoner euro. FPA-ersättningarna stiger bland annat för besök hos allmänläkare och specialistläkare, för psykoterapi och för grundläggande undersökning hos tandläkare. 

SFP har också lyckats trygga det nationella patient- och klientsäkerhetscentret vid Vasa centralsjukhus.

Regeringen gör också viktiga satsningar på den inre säkerheten. 

– Antalet poliser kommer att ökas och den svenskspråkiga polisutbildningen får tilläggsmedel. Vi satsar också på att förebygga ungdomsbrottslighet bland annat genom att rikta finansiering till ungdomsarbete i skolor och läroanstalter. Välkommet är också att statens finansiering till utgifterna för skyddshemsverksamheten ökas med en miljon euro per år, säger Henriksson.

Främjandet av jämställdhet och likabehandling syns i budgeten

Finansieringen för åtgärder som ingår i regeringens meddelande om främjande av likabehandling, jämställdhet och icke-diskriminering tryggas genom ett anslag på 6 miljoner euro. Henriksson gläds över både dessa och övriga satsningar på jämställdhets- och likabehandlingsarbetet. 

– Regeringen tryggar finansieringen för kvinnoorganisationerna med en permanent anslagsökning på 400 000 euro, vilket är en arbetsseger. Samernas sannings- och försoningskommission får också 1,3 miljoner i fortsatt finansiering. För att främja sannings- och försoningsprocessen för döva anvisas 900 000 euro. För SFP är det också viktigt att regeringens proposition om sametingslagen ska överlämnas till riksdagen före utgången av 2023, och regeringen tryggar nu finansieringen för genomförandet av lagen, säger Henriksson.

Regeringen värnar om jordbruket och naturen

Regeringen stöder biodiversiteten och motverkar förlusten av biologisk mångfald genom att fortsätta och vidareutveckla programmen METSO, HELMI och NOUSU. Skärgårdshavets tillstånd förbättras. Regeringen påskyndar också omställningen till ren energi med 160 miljoner euro.

Regeringen fattade också beslut om att trygga anslagen till jordbruket och försörjningsberedskapen. Genom en ändring av dispositionsplanen för Gårdsbrukets utvecklingsfond riktas 18,0 miljoner euro till investeringsbidrag till jordbruket, i enlighet med CAP-planen, för att säkerställa energiinvesteringar. Upp till 15 miljoner euro används till likviditetslån för jordbruksföretag. 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35