Att Finland får en extra plats i Europaparlamentet i nästa val ger en stark möjlighet att skapa ett eget mandat för Åland i Europaparlamentet, som är grundligt motiverat.

13.09.2023 kl. 10:30

Europaparlamentet har idag godkänt sammansättningen av Europaparlamentet för kommande valperiod 2024 – 2029. Beslutet innebär att antalet medlemmar i Europaparlamentet ökar till 720. Innan Brexit hade Europaparlamentet 751 platser i bruk, vilket är maxantalet enligt EU-fördraget.

Europaparlamentets beslut gör att en av de nya platserna tillfaller Finland och Finlands platser ökar från 14 till 15 i nästa val.

– Att Finlands platser ökar från 14 till 15 innebär en utmärkt möjlighet att öronmärka den nya 15:e platsen till Åland, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

Platserna i Europaparlamentet är mycket viktiga då många frågor som har betydelse i vår vardag avgörs på EU-nivå. Intressebevakningen, som är central för människor och företag, behöver göras både av regering och Europaparlament.

– Åland har inte kompenserats för den direkta makt man gett ifrån sig till Europeiska Unionen. En åländsk plats i Europaparlamentet skulle ge Åland direkt representation i ett av EU:s beslutande organ på samma sätt som den tysktalande regionen i Belgien har, med ett eget mandat i Europaparlamentet, eller som Grönland hade då man var en del av EU och då hade ett öronmärkt mandat av Danmark, säger Löfström.

Den tysktalande regionen i Belgien har ungefär samma procentuella andel av den belgiska befolkningen som Ålands befolkningsandel av Finlands.
 
– Frågan om en åländsk EU-parlamentsplats är inte bara mycket väl motiverad, utan det finns goda exempel i andra EU-länder för hur man löst det i liknande fall. Det skulle också verkställa det principbeslut som statsrådet fattade år 2009 om att öka Ålands EU-inflytande. Grundlagsutskottet har tidigare konstaterat att det inte finns hinder för en sådan lösning, men att det hänger på politisk vilja, säger Löfström.

 
Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00