Motion ska kunna vara både nytta och nöje

06.07.2023 kl. 14:13
Det här är min första kolumn som nyutnämnd idrotts- och ungdomsminister. Jag tänkte därför ta tillfället i akt och öppna upp hur jobbet kommit igång och hur jag tänker kring den här posten.

De senaste veckorna har varit turbulenta. På undervisnings- och kulturministeriet har jag träffat tjänstemän och fått briefar om mitt ansvarsområde. Jag har varit med om det första officiella uppdraget där jag fick möta Finlands landslag komma hem från Special Olympics. I riksdagens plenisal har debatten gått het och vi har hunnit rösta om en ministers förtroende. Regeringens start har visat sig vara knagglig och det är ingen hemlighet att värdegrunden bland de fyra regeringspartierna är olika. Men vi har ett gemensamt mål och en gemensam uppgift.

Till mitt ansvarsområde hör frågor gällande idrott, motion, unga och studiestödet. Jag är hedrad över det förtroende jag fått och tar posten på allvar. Här finns frågor som berör oss alla oberoende ålder. Bland barn och unga är det ungefär var tredje och bland vuxna var fjärde finländare som får tillräckligt med motion för att må bra. Stillasittandet har blivit en allt större utmaning för vårt samhälle. Det här vill jag försöka ändra på.

Under corona satt jag själv väldigt mycket stilla. Dagarna fylldes med det ena distansmötet efter det andra och jag kände att dagarna blev sega. Det var då jag fick inspiration till att göra en löprunda varje dag. Vissa dagar känns det motigt att springa då blir rundan kortare, andra dagar blir den längre. Det här är ett sätt för mig att orka med vardagen. För någon annan kan det vara t.ex. ett yogapass, att gå till gymmet, gå ut och gå, simma, spela någon lagsport. Möjligheterna är många.

Motion och idrott ska ses som något roligt, något alla kan hålla på med. Jag ser på det som ett redskap att orka istället för ett ändamål i sig själv. Den förändringen skulle jag även vilja se i skolorna. Många har dåliga minnen av skolgymnastiken för att det var något som man blev tvungen att göra och var man inte lika bra som ”alla andra” kändes det av. Skolgymnastiken borde inte ses som en prestation utan som ett redskap för att orka med vardagen. Det är även ett sätt att kunna testa på olika grenar, oberoende barnets bakgrund.

Många unga slutar med idrotten då det blir för seriöst. Förstå mig inte fel. Det ska finnas möjligheter att bli toppidrottare och de vägarna ska vi också främja. Men det ska även vara möjligt att idrotta för att det är roligt, för att det hjälper en att må bra.

Coronapandemin har satt sina spår på många ungas välmående. Det finns de unga som mår bra men det finns också en växande klyfta som mår allt sämre. De här utmaningarna måste vi ta på allvar. Undervisnings- och kulturministeriet har i regeringsprogrammet tilldelats det övergripande ansvaret för att leda arbetet med ungdomarnas välmående. Vi kommer att utarbeta ett omfattande åtgärdsprogram för att förhindra segregeringen av ungdomar och ta itu med problemen gällande välmående och mental hälsa. Det här ser jag att måste göras i brett samarbete med organisationer som representerar unga och olika ministerier. De ungas röst måste bli hörd i det här arbetet.

Efter många år av kriser behöver vi satsningar som skapar framtidstro för unga, det ska finnas möjligheter till att förverkliga sig själv genom hobbyverksamhet, lågtröskelmottagningar då man stöter på utmaningar i vardagen och trygga vuxna att vända sig till i vardagen, t.ex. i skolorna. Här finns många åtgärder att ta itu med.

Jag önskar alla en avkopplande sommar där det välbehövliga lugna stunderna kan varvas med lite vardags- och nyttomotion. Det gör gott även under sommaren.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30