Nu satsas det på vården 

16.06.2023 kl. 10:50
Satsningarna på vården ökar under regeringsperioden med fyra miljarder euro - det betyder mera pengar till att avkorta vårdköerna och terapigarantin tas i bruk bland barn och unga

Det nya regeringsprogrammet publicerades idag. När det gäller hälsovården är grundtanken under kommande regeringsperiod att prioritera primärhälsovården. Det här börjar från de förebyggande åtgärderna som lyfts fram, säger SFP:s vice ordförande Henrik Wickström. 

I regeringsprogrammet slår man fast att anslagen för vården ökar med över fyra miljarder euro. Regeringen vill skapa en tydligare struktur för vården och socialtjänsterna med målet att alla finländare ska få rätt vård i tid. Regeringen kommer också att vidta åtgärder för avkorta vårdköerna med en ny form av FPA-stöd. Modellen ska utvecklas med välfärdsområdena och för ändamålet reserveras hela 335 miljoner euro. Därtill kommer bland annat en modell av terapigarantin utvecklas för barn och unga. Andra lågtröskeltjänster speciellt inom förebyggande mentalvårdstjänster kommer också att utvecklas nationellt. 

-Utmaningarna inom vården är många. Vi försöker med de här åtgärderna råda bot på personalbristen och de omfattande vårdköerna. Nu kommer vi att lägga mer fokus på primärhälsovården och det förebyggande arbetet - samtidigt ger vi välfärdsområdena arbetsro.

Här är några saker från regeringsprogrammet angående vården:
 

Fler utbildningsplatser inom vården på svenska och finska. Personalens byråkratiska arbetsbörda ska bli enklare och mer pengar ska sättas på att öka personalens välbefinnande och ledarskapet inom vårdsektorn.
 

Välfärdsområdenas finansiering justeras inte under de första åren för att trygga deras arbetsro. Under regeringsperioden kommer man att se över finansieringen så att man prioriterar i finansieringsmodellen mer främjandet av välmåendet.
 

HUS särlösning och dess funktionalitet följs upp.
 

Ett kompetenscenter för att främja svenskspråkiga tjänster grundas vid Raseborgs och Borgå sjukhus.
 

Räddningsutbildningen på svenska ordnas i samband med Räddningsskolan i Helsingfors, och finansieringen tryggas.
 

Speciell hänsyn inom vården ges svenska digitala tjänster.
 

Regeringen utreder möjligheterna till att ge specialanslag för bland annat Västra Nylands välfärdsområde och Egentliga Finlands välfärdsområde.


-Det här regeringsprogrammet innehåller många segrar för vården på svenska i Finland. Det här hade inte skett utan SFP. Jag är glad att vård på svenska nu får resurser, säger Wickström.

Wickström konstaterar att alla förhandlingar innehåller kompromisser. Handikappslagen kommer att uppdateras för att minimera risken för missuppfattningar i lagtolkingen. Arvbetet  kör igång omedelbart så att lagen kan träda i kraft så fort som möjligt. Enligt Wickström gjorde man den här prioriteringen eftersom delar av lagen inte kunde träda i kraft. Delvis beror det här också på de förändringar som gjordes i riksdagsbehandlingen av den nuvarande lagen. När det gäller personaldimensioneringen inom äldrevården justeras den till 0,65 vilket redan nu är svårt att uppnå på flera håll. 

-Vi har många utmaningar inom vården och förstås hade det varit trevligt om man hade kunnat uppnå alla de servicelöften som lagen slår fast. Men situationen är alarmerande. Vi måste nu ge arbetsro för välfärdsområdena och ge dem förutsättningar att lyckas i sitt arbete, säger Wickström.

 

Henrik Wickström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35