Kustbanan utvecklas och Raseborgs sjukhus blir ett kompetenscenter för vård på svenska

16.06.2023 kl. 10:49
Kustbanan och Raseborgs sjukhus nämns specifikt i regeringsprogrammet som publicerades i dag.  SFP:s riksdagsledamot Henrik Wickström från Ingå är glad över flera direkta hänvisningar till västnyland i programmet.

-Regeringen slår fast att kustbanan ska utvecklas. Det är en stor nyhet för regionen! Jag hoppas att vi med den här satsningen kan åstadkomma de förbättringar som behövs för direkt tågtrafik till Hangö samt att vi kan öka antalet tåg som stannar bland annat i Sjundeå och Karis. Det här kan också möjliggöra det att Ingå station äntligen öppnas igen, säger Wickström och understryker att helheten ännu kräver noggrannare planering. 

Wickström konstaterar också att Raseborgs sjukhus nämns i regeringsprogrammet, precis som också t.ex Borgå sjukhus. Båda två ska bli nätverksbaserade kompetenscenter för att stödja verkställandet av de språkliga rättigheterna.  

-Det är en stor sak att Raseborgs sjukhus nämns i regeringsprogrammet. Det är de enda sjukhuset som nämns i programmet tillsammans med Borgå sjukhus. Vad jag vet så har inte det skett tidigare. Det visar på en stark politisk vilja att bevara och utveckla vården på svenska via våra närsjukhus i Nyland, säger Wickström. 

-I regeringsprogrammet tar man också hänsyn till möjligheterna för ett bra liv på landsbygden och i skärgården. Under regeringsperioden ska det göras satsningar på vägar, skärgårdslagen ska ses över och kommunerna ska få mer frihet att agera genom att minska på byråkratin. Även välfärdsområdenas finansiering ses över. Genom att man prioriterar främjandet av välmående kommer finansieringen av Västra Nylands välfärdsområde att stärkas under regeringsperioden, säger Wickström. 

-Kommunerna och regionerna kan framöver att göra avtal med staten om hur man vill utveckla sina regioner. Vi håller fast vid våra klimatmål och främjar den gröna omställningen vilket är bra också för företagen i Västnyland där flera projekt som tangerar grön omställning är på gång. Vi minskar också på företagens byråkrati och sänker skatten för pensionärer som vill jobba efter att de gått i pension. Vi skär inte i grundutbildningen, tar i bruk en modell av terap garantin för barn och unga samt satsar på motion och idrott. Därtill kommer vi att vidta åtgärder för att stärka jordbrukets verksamhetsförutsättningar, säger Wickström.
 
I offentligheten har det påståtts att den nya Helsingfors-Åbobanan, det så kallade entimmeståget skulle byggas. Enligt regeringsprogrammet förbinder sig regeringen att bygga ut dubbelspår längs med befintliga kustbanan mellan Kuppis och Salo samt Esbo-Lojo -banavsnittet. Det här innebär att nån ny tågbana inte byggs nu, utan det som görs stöder den nuvarande banan. Likaså byggs en tågförbindelse som gynnar trafiken till Lojo.

-Kustbanan drar nytta av förbättringarna på banavsnittet mellan Kuppis och Salo. Personligen anser jag fortfarande att vi inte ska bygga nåt entimmeståg. De största partierna i Finland är ändå för den nya banan vilket gör saken utmanande, det är ändå ett faktum att den nya tågbanan inte byggs nu, däremot får vi rejält med tilläggsresurser för att utveckla kustbanan.

Henrik Wickström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35