Nato för Finland in i en ny era

04.04.2023 kl. 16:00
Finland är nu officiellt fullvärdig medlem i Nato.

Utrikesminister Haavisto deponerade anslutningsdokumenten idag i Bryssel före Natos utrikesministermöte.  "Detta är en historisk dag för Finland och för Nato", säger Anders Adlercreutz, riksdagsledamot som har representerat Svenska riksdagsgruppen i försvarsutskottet. 

 
Adlercreutz säger att Finlands medlemskap i Nato kommer att stärka inte bara vår egen säkerhet, utan också säkerheten i hela Östersjöregionen och norra Europa.
 
 -Vi har systematiskt stärkt vårt eget försvar under årtionden och tar med oss välutrustade försvarsmakt till Nato.  Vi har viktig kunskap och framför allt en stark vilja att försvara vårt land. Vi har hållit vårt försvar i gott skick och man kan säga att vi föregått med gott exempel i detta avseende. Också därför är det viktigt att Finland är en aktiv och konstruktiv aktör i Nato, säger Adlercreutz.
 
Finland och Sverige ansökte gemensamt om medlemskap i Nato i maj förra året. Medlemskapsprocessen har dock gått i olika takt för de två länderna. Adlercreutz säger att han är övertygad om att även Sverige kommer att bli medlem.
 
 -Finlands medlemskap kommer också att stärka Sveriges säkerhet. Det står dock klart att det ligger i både Natos och vårt intresse att Sverige blir fullvärdig medlem i Nato så snart som möjligt. Vi måste nu arbeta aktivt inom Nato för att säkerställa att Sveriges ratificeringar går framåt. Ungern och Turkiet måste sluta att cyniskt spela  med vår gemensamma europeiska säkerhet. Det finns ingen giltig anledning att inte ratificera Sveriges medlemskap så snabbt som möjligt, säger Adlercreutz.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00