Äntligen har vi en ny funktionshinderservicelag!

01.03.2023 kl. 16:16
Riksdagen har idag godkänt den nya funktionshinderservicelagen.

Riksdagsledamot och social- och hälsovårdsutskottets medlem Veronica Rehn-Kivi (SFP) är nöjd med de förbättringar som gjorts under behandlingen och att lagen äntligen kunde godkännas.


– Under förra valperioden föll förslaget på en funktionshinderservicelag på slutrakan och därför är jag glad över att lagen nu prioriterats och att vi idag kunnat godkänna det här viktiga lagpaketet. Diagnosen kommer inte längre att bestämma tillgången till service, utan utgångspunkten är att det individuella behovet ligger till grund för att få stöd. Det här är en väsentlig förändring. Tjänsterna erbjuds nu på en mer jämlik grund och tillgången förbättras till en större mängd tjänster, säger Rehn-Kivi. 

Lagförslaget har grundligt behandlats i riksdagens social-och hälsovårdsutskott och där gjordes även många förbättringar och förtydliganden till det ursprungliga lagförslaget.

– De senaste veckorna har olika synskadeförbund och enskilda personer med synnedsättning uttryckt sin oro över att övning i punktskrift eller användning av hjälpmedel som den vita käppen inte längre skulle stödas. Det har inte varit avsikten att försämra möjligheten till denna viktiga övning, men paragrafen har nu förtydligats för att undvika feltolkning, säger Rehn-Kivi. 

Rehn-Kivi är speciellt nöjd över att åldersgränsen på 65 år för att få service på basis av funktionshinderservicelagen nu slopas och lyfter upp viktiga förändringar som underlättar familjernas vardag.

– Arbetsverksamheten tryggas för personer med intellektuell funktionsnedsättning och avgifterna för transporten till och från dag- och arbetsverksamheten förblir avgiftsfri. Skolelever med intellektuell funktionsnedsättning kan också i framtiden delta avgiftsfritt i morgon- och eftermiddagsvården utgående från bestämmelserna om kortvarig omsorg. Att de här punkterna ändras har också för mig personligen varit ett villkor för att helhjärtat kunna stöda reformen. Jag vet hur jobbigt många familjer med ett barn med intellektuell funktionsnedsättning har det, avslutar Rehn-Kivi. 

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00