Ukrainas sak är vår

24.02.2023 kl. 11:39

Idag (24.2.2023) har det gått ett år sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga anfallskrig mot Ukraina. Ett år sedan det säkerhetspolitiska läget i Europa rubbades om i grunden och vi vaknade upp till en förändrad värld. I ett år har ukrainarna ihärdigt fört en kamp på liv och död för sitt land, för sin demokrati och för sin frihet. Ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet, Thomas Blomqvist, betonar vikten av vår fortsatta solidaritet med Ukraina. 


– Vårt starka stöd till Ukraina är oerhört viktigt och måste fortsätta, säger minister Blomqvist. Vi ska stå vid Ukrainas sida så länge som det behövs, vilket också EU-ländernas ledare har understrukit. Finland har stött Ukraina såväl nationellt som via EU och multilaterala forum. Det transatlantiska samarbetet har varit viktigt. Vi har entydigt fördömt Rysslands agerande, infört omfattande sanktioner och gett politiskt, humanitärt, ekonomiskt och militärt stöd till Ukraina. Det här ska vi fortsätta med. 

Hittills har EU och medlemsländerna gett mer än 50 miljarder euro i stöd till Ukraina. Igår beslöt Finland skicka ytterligare försvarsmaterial till Ukraina, den trettonde försändelsen i ordningen, samtidigt som EU har utannonserat det tionde sanktionspaketet mot Ryssland. 

– Det här är bara två exempel på det konkreta stöd som Finland och EU ger Ukraina, konstaterar Blomqvist. Vår insats kan inte på något sätt jämföras med den enorma uppoffring ukrainarna tvingas till eller det mod de visar, men det externa stödet är avgörande för att ukrainarna ska kunna fortsätta försvara sitt land och sin frihet – och våra gemensamma värderingar. Ryssland anföll Ukraina, men attackerade samtidigt den europeiska säkerhetsordningen och våra principer och värderingar. Ukrainarna strider i främsta linjen för våra gemensamma värderingar; för demokrati, för mänskliga rättigheter, för frihet. Ukrainas sak är vår, framhåller Blomqvist. 

Rysslands krig har långtgående och långvariga konsekvenser, även oförutsägbara. Kriget har naturligtvis i första hand och framom allt annat drabbat Ukraina och ukrainarna, men följderna har även synts i världspolitiken och i vår vardag. 

– Inom regeringen har vi under det gångna året agerat och svarat på situationens allvar, konstaterar Blomqvist. Vi tog det historiska beslutet att ansöka om medlemskap i Nato. Inget annat försvarssamarbete kan erbjuda motsvarande säkerhetsgarantier. I Finland har vi alltid prioriterat vårt försvar och vår beredskap högt, men under det gångna året har vi vidtagit olika åtgärder för att ytterligare öka samhällets beredskap och resiliens. 

– Det gångna året har varit en tid av förändring och osäkerhet, men även en tid av insikter. Vi blev igen påminda om betydelsen av beredskapsfrågor och självförsörjning, inte minst den inhemska matproduktionen. Senast nu insåg vi att den gröna omställningen måste ske nu och inte ”i framtiden”. Vi har sett vilken skillnad vi kan göra när vi samarbetar resolut och enigt med våra partner. Och framförallt blev vi igen påminda om att inget kan tas för givet, utan att vi alla dagar måste arbeta för de värderingar och den värld vi vill leva i, avslutar Blomqvist.

 
Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00