Regeringens ambitiösa jämställdhetsarbete ger resultat

23.02.2023 kl. 11:11
Den här regeringen har haft ambitiösa målsättningar gällande jämställdhet, och jämställdhetsprogrammets slutrapport som publicerades idag visar att majoriteten av programmets 55 målsättningar har uppfyllts, eller är på god väg att uppfyllas.

En stor del av regeringsprogrammets jämställdhetsinskrivningar har inkluderats i jämställdhetsprogrammet, medan en del åtgärder har förverkligats utanför programmet, så som familjeledighetsreformen och likalönsprogrammet. Ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist presenterade jämställdhetsprogrammets slutrapport på onsdagen (22 februari) då den behandlades under regeringens aftonskola.


- Trots att vi på många sätt varit med om en mycket exceptionell regeringsperiod så visar slutrapporten tydligt att jämställdhetsarbetet trots allt gått framåt och en stor del av våra målsättningar uppnåtts. Jämställdhetsprogrammet symboliserar regeringens engagemang i jämställdhetsfrågor, men det är också ett viktigt konkret redskap för att främja målsättningarna inom de olika samhällssektorerna, säger Blomqvist.

Bland de åtgärder i jämställdhetsprogrammet som blivit klara under den här regeringsperioden finns bland annat helhetsreformen av sexualbrottslagstiftningen, skyldigheten att utarbeta en jämställdhetsplan inom småbarnspedagogiken och translagen.

- Vi har främjat jämställdhet genom exceptionellt många lagstiftningsprojekt. Åtgärderna har varit olika omfattande till sin natur, men varje åtgärd ha haft en betydelse för att föra jämställdheten i samhället framåt. Trots att vi kommit i mål med en stor del av åtgärderna finns det ännu en del frågor att jobba vidare med. Fem åtgärder av sammanlagt 55 blev av olika skäl oförverkligade. Till exempel så lyckades vi inte komma vidare med att öka lönetransparensen och att minska graviditets- och familjeledighetsdiskriminering med hjälp av lagstiftning, säger Blomqvist

- Jämställdhetsprogrammet är ett viktigt instrument i arbetet med att främja jämställdhet. Slutrapporten som beskriver hur arbetet framskridit ger oss möjlighet att fundera på vad som kan göras ännu bättre i framtiden för att målsättningarna ska ha en så stor konkret inverkan som möjligt och att Finland ska bli det ledande landet inom jämställdhet. Det finns till exempel ännu en hel del att göra för att jämställdhetsperspektivet ska beaktas redan i planeringsskedet av olika reformer och projekt och att det ska vara en naturlig del av budgetprocesser och lagstiftningsarbetet, men under den här regeringsperioden har vi lagt en god grund för det fortsatta arbetet, säger Blomqvist.
Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00