Med vården i fokus!

18.02.2023 kl. 10:48
Ibland är det bra att inte veta exakt vad morgondagen för med sig. Då skulle vi säkert oroa oss en hel del i onödan.

Samtidigt är det så viktigt att kunna lita på att hjälpen finns där ifall något oförutsett skulle inträffa. Då det gäller hälso- och sjukvården är det definitivt så att hjälpen ska finnas så nära som möjligt eftersom nöden ofta är som störst då vi behöver den här typen av service. Det är ändå ingen självklarhet att hälso- och sjukvården finns nära oss. Det krävs ofta benhård och kontinuerlig intressebevakning för att trygga närheten.

Då jag spelade tennis med delar av min familj för en tid sedan föll jag så illa att jag skadade knät och fick en fraktur i handleden. Det krävdes en operation i min arm. Före operationen behövdes också magnetröntgen av mitt onda knä. För mig har processen med allt från akutvårdens första fina insatser till de första undersökningarna vid akuten i Jakobstad, operationen vid Vasa centralsjukhus och magnetröntgen vid Jakobstads sjukhus, varit ett bevis på att jag och SFP resonerat helt rätt då vi enträget och målmedvetet försvarat också mindre enheters existensberättigande.

Hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig, det handlar om patientsäkerhet och om trygghet i vardagen. Vi ska kunna lita på att vi får den vård vi behöver nära och på vårt modersmål. För egen del var det glädjande att märka hur bra vården fungerade på svenska i de olika vårdsituationer jag under de senaste veckorna befunnit mig i. Att kunna göra sig förstådd på sitt modersmål är en så otroligt viktig del av kvaliteten i vården. Det ökar känslan av trygghet. Det handlar om att bli förstådd då man är som mest sårbar. Därför behöver vi också fortsätta jobba hårt för att man ska kunna känna sig trygg med tillgång till vård också på finska inom Österbottens välfärdsområde. En fråga som speciellt i Jakobstad varit på tapeten och där specialinsatser behövs. Det handlar i slutändan om att hitta vårdpersonal som kan tillräckligt svenska och finska. Språktillägg och andra morötter är här viktiga.

SFP har trovärdigt och med gott resultat bland annat arbetat för att trygga den allmänna dygnetruntjouren i Jakobstad. Målsättningen nu måste vara att nästa valperiod förnya lagen så, att vi inte behöver be om nytt tillstånd vart tredje år av Social- och hälsovårdsministeriet. Österbottningarna själva har i högsta grad varit med och påverkat att vi i regeringsförhandlingarna 2019 på SFP:s initiativ kunde slå fast att Vasa centralsjukhus ska få fulljourstatus. Ett styrkebesked, där många hade andel i att det vi kämpade för då för fyra år sedan blev verklighet. För Mellersta Österbottens sjukhus i Karleby har SFP varit måna om att se till att den omfattning man har gällande vårdpaletten inom kirurgin kunnat tryggas, och att det hittats goda lösningar för Kronobybornas vård.

Vården och äldreomsorgen kommer fortsätta vara hjärtesaker för mig och SFP. Vi har många utmaningar framför oss, som kräver nytänk, vilja och samarbete. En av de största frågorna gäller tillgången till utbildad vårdpersonal. Här behövs lösningar som innefattar allt från vettig omfördelning av arbete inom vården, flexibla utbildnings- och vidareutbildningsmöjligheter till erkännande av utländska examina, samt satsningar på ork i arbetslivet och god arbetshälsa.

Slutligen. Jag är djupt tacksam för den kvalitativa vård jag fått efter mitt olycksfall. Vårdkedjorna fungerade, svensk service finns att tillgå och det nya H-sjukhuset i Vasa visade sig vara mycket lyckat. Speciellt tyckte jag om målningen på patientrummets badrumsdörr.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30