Nu behövs stabilitet och framtidstro

12.02.2023 kl. 05:55
Idag är det exakt 50 dagar till nästa riksdagsval. Det märks på alla arenor.

Debatterna går hetare, utspelen blir allt fler, spekulationer kring vem man vill leka med efter den 2 april går varm i takt med att gallupar publiceras.

Varje val är unikt, likaså varje regeringsperiod. Den här perioden har präglats av coronapandemin och senare, Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina. Det har lett till att regeringen tvingats ta lån, dels för att värna om det allra viktigaste, livet under pandemin, men också för att hjälpa Ukraina. Osäkerheten har varit större än på länge.

Trots det har denna regering fått mycket till stånd. Vi har ständigt arbetat för att bevara ett levande tvåspråkigt Finland vilket märks genom skrivningar om svenska språket i olika lagar och genom en ny nationalspråksstrategi. Jouren vid Vasa centralsjukhus räddades under den här perioden vilket ju är en otroligt viktigt för oss i Österbotten. Saker som inte prioriterades av föregående, Sipiläs, regering. 

Den sittande regeringen har satsat på barn och unga genom att återinföra den subjektiva rätten till dagvård, infört förlängd läroplikt, gjort andra stadiet avgiftsfritt för studerande och höjt inkomstgränsen.

Vi har skapat ett mer jämställt samhälle genom en familjeledighetsreform. Utöver det har satsningar gjorts på Finlands infrastruktur för både vägar och järnvägar, bland annat omkörningsfilerna Vassor-Ölis på riksåttan som gynnar österbottningarna och vårt näringsliv. Listan kunde göras ännu längre.

Den kommande mandatperioden kommer att bli utmanande. Trycket på att få ekonomin i balans är enormt stort – en åtgärd för våra barn och barnbarns skull. Finland har en åldrande befolkning och den arbetsföra andelen av befolkningen som betalar skatt minskar. För att även i framtiden ha möjlighet att upprätthålla det välfärdssamhälle som vi tillsammans byggt upp och är stolta över behövs mer arbetskraft.

En viktig del i detta är att öka arbetskraftsinvandringen. Vi behöver göra Finland till ett ännu attraktivare land att bo och jobba i på ett internationellt plan. Detta kan göras exempelvis genom skattepolitik eller genom att marknadsföra Finland som välfärdsstat, vilket i sig är något alldeles unikt på ett globalt plan. 

Vi behöver ändra utlänningslagen så att till exempel Khalid kan bo i Finland och verka i sin verkstad i Långåminne samt Shaho med familj får bygga upp sin vardag i Kristinestad. Bara några exempel som vi fått läsa om i tidningarna det senaste.

Satsningar på utbildningen är central under nästa period. Ofta har partierna olika syner i de flesta frågor men nu ses en samsyn kring satsningar på högkvalitativ utbildning på alla stadier, framförallt på baskunskaperna. Då basen är i skick, finns möjligheter att bygga vidare för framtiden oberoende vad man tar sig an.

Den kommande riksdagens ansvar är stort med tanke på åt vilket håll Finland utvecklas. Det är viktigt att vi lyckas upprätthålla den välfärdsstat som vi tillsammans byggt upp och då krävs satsningar på en fungerande arbetsmarknad, utbildning och att få ekonomin i balans. Det bör vara prioriteringar under nästa mandatperiod för stabilitet och för hela Finlands framtid.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00