Väte, en stor möjlighet för Finland

09.02.2023 kl. 14:33
I dag godkändes statsrådets principbeslut gällande väte. Avsikten är att göra Finland till en konkurrenskraftig och förutsägbar investeringsmiljö för vätgasekonomin.

Konkreta åtgärder som finns i programmet är att garantera smidiga tillståndsprocesser, att inkludera e-drivmedel i distributionsplikten, att bygga ut infrastrukturen och att kanalisera EU- och nationell finansiering till olika utvecklingsprojekt.


–  Vi har alla förutsättningar att bli stora vad gäller produktionen av väte och den ekonomiska och industriella aktivitet som bygger på vätgas. Vår elproduktion är till 90 % klimatneutral, vi har goda förutsättningar att bygga mera vindkraft och vi har en bra och stabil kapacitet vad gäller elöverföringen från en del av landet till en annan. Allt det här utgör en god grund för att skapa nya värdekedjor och flera arbetsplatser, säger Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet.

– Väte  ger oss en möjlighet att försnabba den gröna omställningen i Finland men genom att stå i framkanten av utvecklingen kan vi också satsa på teknologiexport som gör att vi kan bidra till att minska klimatutsläppen också globalt sett, säger minister Blomqvist.

– Det är naturligtvis privata företag som ska vara de som investerar och för processen framåt, men staten har en viktig roll i att främja utvecklingen genom lagar och normer, genom att stöda pilotprojekt och genom att se till att de finns kunnig och utbildad arbetskraft inom området, konstaterar Thomas Blomqvist.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00