En viktig tilläggsbudget, mer pengar till vården!

04.02.2023 kl. 09:55
Den här regeringens troligen sista tilläggsbudget godkändes i torsdags av statsrådet. Den återspeglar de stora utmaningar vi står inför med bl.a. krig i Europa, höjda el- och gödselpriser, vårdens och omsorgens osäkra finansieringsgrund, oron för ungdomsbrottslighet och försvagade inlärningsresultat.

Först och främst vill jag säga att jag är nöjd med att vi nu kan stärka välfärdsområdenas finansiering med 500 milj. euro. För Österbotten torde det handla om ca. 18 milj. euro. För mig är det viktigaste att vi gör vårt yttersta för att säkerställa en god vård för befolkningen. Äldreomsorgen och hälsocentralen ska finnas nära. För att det ska lyckas på lång sikt tror jag att det vore klokt att vara öppen för att granska och vid behov se över välfärdsområdenas finansiering. Då man tar i bruk ett nytt system finns det alltid rum för förbättringar. Det ska vara belönande för kommunerna och vårdområdena att också satsa på förebyggande åtgärder.

Rysslands brutala krig har lett till höjda priser på el och drivmedel. För att underlätta finländarnas ekonomi och bekymmer med höga elräkningar kommer staten att komma emellan. Konsumenterna kommer att få en kompensation då det gäller höga elräkningar för november-februari. I praktiken behöver man inte göra något själv, utan det ska synas som avdrag på elenergiräkningen senare i vår. Det här är viktigt för att finländarnas privatekonomi inte oskäligt ska lida.

Också jordbruket har drabbats hårt av såväl stigande energi- som gödselpriser. Därför inför vi ett temporärt kostnadsstöd för att trygga jordbrukets försörjningsberedskap. Det här betyder att växthusen kan få hjälp med höga elkostnader. Personligen måste jag ändå säga att lönsamhetskrisen inom jordbruket inte enbart uppstått på grund av det senaste årets utmaningar. Därför är jag övertygad om att det ytterligare behövs åtgärder på många plan där hela produktionskedjan inklusive lagstiftningen ses över så vi kan säkerställa framtiden för våra producenter. Vi är säkert alla överens om att vi vill ha tillgång till ren inhemsk mat!

Finland ska fortsätta stödja Ukraina, som kämpar för inte bara sin egen frihet utan också för oss alla i Europa. Därför är det klart att vi även i tilläggsbudgeten täcker kostnader för såväl materiellt som humanitär hjälp till Ukraina.

Den senaste tiden har vi sett oroväckande tendenser då det gäller de ungas brottslighet. Därför gör vi nu extra insatser för förebyggande åtgärder och bekämpning av ungdomsbrottslighet. Tilläggsanslagen riktas till allt från polisen och rättsväsendet till hälso- och sjukvårdens förebyggande verksamhet samt kommunernas ungdomsarbete Samtidigt vill också fortsätta stärka främjande av jämlikheten i skolor och daghem.

I tilläggsbudgeten finns också andra viktiga saker med stor inverkan. Jag lyfter  gärna upp att vi bl.a. kan garantera de fortsatta flygförbindelserna till regionerna, bl.a. Karleby-Jakobstad, fram till 28.4.2024 och att farleden till Vasa hamn breddas och fördjupas. Det här båda satsningarna är givetvis viktiga för Österbotten. I den ordinarie budgeten har vi tidigare tagit in anslag för viktiga vägprojekt också i Sydösterbotten.

Världsläget är nu sådant att det kräver åtgärder. Det handlar om att kunna stödja ukrainarna, att inte riskera att människor blir utan vård, att underlätta finländares personliga ekonomi, att stärka beredskapen inom livsmedelsproduktionen och att ge barn och unga bästa möjliga förutsättningar i livet. Som österbottning är jag förstås också väldigt glad att vi kunnat göra insatser för att stödja näringslivets förutsättningar i Österbotten.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00