En viktig tilläggsbudget, mer pengar till vården!

04.02.2023 kl. 09:55
Den här regeringens troligen sista tilläggsbudget godkändes i torsdags av statsrådet. Den återspeglar de stora utmaningar vi står inför med bl.a. krig i Europa, höjda el- och gödselpriser, vårdens och omsorgens osäkra finansieringsgrund, oron för ungdomsbrottslighet och försvagade inlärningsresultat.

Först och främst vill jag säga att jag är nöjd med att vi nu kan stärka välfärdsområdenas finansiering med 500 milj. euro. För Österbotten torde det handla om ca. 18 milj. euro. För mig är det viktigaste att vi gör vårt yttersta för att säkerställa en god vård för befolkningen. Äldreomsorgen och hälsocentralen ska finnas nära. För att det ska lyckas på lång sikt tror jag att det vore klokt att vara öppen för att granska och vid behov se över välfärdsområdenas finansiering. Då man tar i bruk ett nytt system finns det alltid rum för förbättringar. Det ska vara belönande för kommunerna och vårdområdena att också satsa på förebyggande åtgärder.

Rysslands brutala krig har lett till höjda priser på el och drivmedel. För att underlätta finländarnas ekonomi och bekymmer med höga elräkningar kommer staten att komma emellan. Konsumenterna kommer att få en kompensation då det gäller höga elräkningar för november-februari. I praktiken behöver man inte göra något själv, utan det ska synas som avdrag på elenergiräkningen senare i vår. Det här är viktigt för att finländarnas privatekonomi inte oskäligt ska lida.

Också jordbruket har drabbats hårt av såväl stigande energi- som gödselpriser. Därför inför vi ett temporärt kostnadsstöd för att trygga jordbrukets försörjningsberedskap. Det här betyder att växthusen kan få hjälp med höga elkostnader. Personligen måste jag ändå säga att lönsamhetskrisen inom jordbruket inte enbart uppstått på grund av det senaste årets utmaningar. Därför är jag övertygad om att det ytterligare behövs åtgärder på många plan där hela produktionskedjan inklusive lagstiftningen ses över så vi kan säkerställa framtiden för våra producenter. Vi är säkert alla överens om att vi vill ha tillgång till ren inhemsk mat!

Finland ska fortsätta stödja Ukraina, som kämpar för inte bara sin egen frihet utan också för oss alla i Europa. Därför är det klart att vi även i tilläggsbudgeten täcker kostnader för såväl materiellt som humanitär hjälp till Ukraina.

Den senaste tiden har vi sett oroväckande tendenser då det gäller de ungas brottslighet. Därför gör vi nu extra insatser för förebyggande åtgärder och bekämpning av ungdomsbrottslighet. Tilläggsanslagen riktas till allt från polisen och rättsväsendet till hälso- och sjukvårdens förebyggande verksamhet samt kommunernas ungdomsarbete Samtidigt vill också fortsätta stärka främjande av jämlikheten i skolor och daghem.

I tilläggsbudgeten finns också andra viktiga saker med stor inverkan. Jag lyfter  gärna upp att vi bl.a. kan garantera de fortsatta flygförbindelserna till regionerna, bl.a. Karleby-Jakobstad, fram till 28.4.2024 och att farleden till Vasa hamn breddas och fördjupas. Det här båda satsningarna är givetvis viktiga för Österbotten. I den ordinarie budgeten har vi tidigare tagit in anslag för viktiga vägprojekt också i Sydösterbotten.

Världsläget är nu sådant att det kräver åtgärder. Det handlar om att kunna stödja ukrainarna, att inte riskera att människor blir utan vård, att underlätta finländares personliga ekonomi, att stärka beredskapen inom livsmedelsproduktionen och att ge barn och unga bästa möjliga förutsättningar i livet. Som österbottning är jag förstås också väldigt glad att vi kunnat göra insatser för att stödja näringslivets förutsättningar i Österbotten.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00