En viktig tilläggsbudget, mer pengar till vården!

04.02.2023 kl. 09:55
Den här regeringens troligen sista tilläggsbudget godkändes i torsdags av statsrådet. Den återspeglar de stora utmaningar vi står inför med bl.a. krig i Europa, höjda el- och gödselpriser, vårdens och omsorgens osäkra finansieringsgrund, oron för ungdomsbrottslighet och försvagade inlärningsresultat.

Först och främst vill jag säga att jag är nöjd med att vi nu kan stärka välfärdsområdenas finansiering med 500 milj. euro. För Österbotten torde det handla om ca. 18 milj. euro. För mig är det viktigaste att vi gör vårt yttersta för att säkerställa en god vård för befolkningen. Äldreomsorgen och hälsocentralen ska finnas nära. För att det ska lyckas på lång sikt tror jag att det vore klokt att vara öppen för att granska och vid behov se över välfärdsområdenas finansiering. Då man tar i bruk ett nytt system finns det alltid rum för förbättringar. Det ska vara belönande för kommunerna och vårdområdena att också satsa på förebyggande åtgärder.

Rysslands brutala krig har lett till höjda priser på el och drivmedel. För att underlätta finländarnas ekonomi och bekymmer med höga elräkningar kommer staten att komma emellan. Konsumenterna kommer att få en kompensation då det gäller höga elräkningar för november-februari. I praktiken behöver man inte göra något själv, utan det ska synas som avdrag på elenergiräkningen senare i vår. Det här är viktigt för att finländarnas privatekonomi inte oskäligt ska lida.

Också jordbruket har drabbats hårt av såväl stigande energi- som gödselpriser. Därför inför vi ett temporärt kostnadsstöd för att trygga jordbrukets försörjningsberedskap. Det här betyder att växthusen kan få hjälp med höga elkostnader. Personligen måste jag ändå säga att lönsamhetskrisen inom jordbruket inte enbart uppstått på grund av det senaste årets utmaningar. Därför är jag övertygad om att det ytterligare behövs åtgärder på många plan där hela produktionskedjan inklusive lagstiftningen ses över så vi kan säkerställa framtiden för våra producenter. Vi är säkert alla överens om att vi vill ha tillgång till ren inhemsk mat!

Finland ska fortsätta stödja Ukraina, som kämpar för inte bara sin egen frihet utan också för oss alla i Europa. Därför är det klart att vi även i tilläggsbudgeten täcker kostnader för såväl materiellt som humanitär hjälp till Ukraina.

Den senaste tiden har vi sett oroväckande tendenser då det gäller de ungas brottslighet. Därför gör vi nu extra insatser för förebyggande åtgärder och bekämpning av ungdomsbrottslighet. Tilläggsanslagen riktas till allt från polisen och rättsväsendet till hälso- och sjukvårdens förebyggande verksamhet samt kommunernas ungdomsarbete Samtidigt vill också fortsätta stärka främjande av jämlikheten i skolor och daghem.

I tilläggsbudgeten finns också andra viktiga saker med stor inverkan. Jag lyfter  gärna upp att vi bl.a. kan garantera de fortsatta flygförbindelserna till regionerna, bl.a. Karleby-Jakobstad, fram till 28.4.2024 och att farleden till Vasa hamn breddas och fördjupas. Det här båda satsningarna är givetvis viktiga för Österbotten. I den ordinarie budgeten har vi tidigare tagit in anslag för viktiga vägprojekt också i Sydösterbotten.

Världsläget är nu sådant att det kräver åtgärder. Det handlar om att kunna stödja ukrainarna, att inte riskera att människor blir utan vård, att underlätta finländares personliga ekonomi, att stärka beredskapen inom livsmedelsproduktionen och att ge barn och unga bästa möjliga förutsättningar i livet. Som österbottning är jag förstås också väldigt glad att vi kunnat göra insatser för att stödja näringslivets förutsättningar i Österbotten.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00