Jämlik vård för regionens alla invånare

31.01.2023 kl. 14:54
De nya välfärdsområdena har kommit igång med verksamheten och på de flesta håll verkar övergången ha varit ganska smärtfri.

När jag besökte Hangö och träffade stadens ledning här om veckan, så berättade de att kunderna inte sett någon förändring i servicen och då kan man väl anta att man lyckats rätt bra med tanke på hur pass omfattande reformen är. Att allt har gått så här pass bra har vi framför allt vårdpersonalen och tjänsteinnehavarna att tacka för. Ännu kvarstår dock en hel del utmaningar. Målet bör vara att man kan skapa strukturer som tryggar en heltäckande service även i de västligaste delarna av Nyland.

Tillgången till utbildad vårdpersonal, på båda nationalspråken, är en av de centrala framtidsfrågorna i vårt land och för att klara av det här behövs en bred palett med åtgärder. Det behövs bland annat fler utbildningsplatser, en konkurrenskraftig lön, gott ledarskap och välmående i arbetet. För ungefär två månader sedan blev det klart att Novia börjar utbilda sjukskötare i Raseborg och att ansökningstiden börjat redan nu i januari. Tilläggsplatserna är en av många lösningar som behövs för att råda bot på den akuta personalbristen inom vården och även öka antalet sjukskötare som kan både svenska och finska.

Att bli väl bemött och förstådd är några av de viktigaste faktorerna för den subjektiva kvalitetsuppfattningen och där spelar språket en stor roll. I synnerhet inom mentalvården är hjälp på sitt eget modersmål en förutsättning för att vården ska lyckas. Statistiken visar att ungas psykiska illamående ökat dramatiskt och situationen är alarmerande. Det krävs satsningar på förebyggande arbete på bred front i vårt samhälle för att vi ska kunna lösa de problem som leder till illamåendet, men vi behöver naturligtvis även se till att alla får den hjälp de behöver om de blir sjuka. Även inom mentalvården är det viktigt att vi har tillgång till utbildad vårdpersonal.

En fungerande vård och omsorg är en grundläggande rättighet för alla människor oberoende av ålder, hemort, inkomst eller modersmål. Möjligheten att få vård på svenska behöver tryggas eftersom det är en förutsättning för att vården ska fungera och dessutom är det en grundlagsenlig rättighet. Här i Västnyland har vi det rätt så bra tack vare Raseborgs sjukhus där man får bra vård och service på båda inhemska språken. För att trygga en jämlik vård för alla regionens invånare måste det här fungera också i framtiden. Det finns en hel del som ännu måste göras för att vi ska kunna garantera vård och omsorg på både finska och svenska inom hela Västra Nylands välfärdsområde.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35