Jämlik vård för regionens alla invånare

31.01.2023 kl. 14:54
De nya välfärdsområdena har kommit igång med verksamheten och på de flesta håll verkar övergången ha varit ganska smärtfri.

När jag besökte Hangö och träffade stadens ledning här om veckan, så berättade de att kunderna inte sett någon förändring i servicen och då kan man väl anta att man lyckats rätt bra med tanke på hur pass omfattande reformen är. Att allt har gått så här pass bra har vi framför allt vårdpersonalen och tjänsteinnehavarna att tacka för. Ännu kvarstår dock en hel del utmaningar. Målet bör vara att man kan skapa strukturer som tryggar en heltäckande service även i de västligaste delarna av Nyland.

Tillgången till utbildad vårdpersonal, på båda nationalspråken, är en av de centrala framtidsfrågorna i vårt land och för att klara av det här behövs en bred palett med åtgärder. Det behövs bland annat fler utbildningsplatser, en konkurrenskraftig lön, gott ledarskap och välmående i arbetet. För ungefär två månader sedan blev det klart att Novia börjar utbilda sjukskötare i Raseborg och att ansökningstiden börjat redan nu i januari. Tilläggsplatserna är en av många lösningar som behövs för att råda bot på den akuta personalbristen inom vården och även öka antalet sjukskötare som kan både svenska och finska.

Att bli väl bemött och förstådd är några av de viktigaste faktorerna för den subjektiva kvalitetsuppfattningen och där spelar språket en stor roll. I synnerhet inom mentalvården är hjälp på sitt eget modersmål en förutsättning för att vården ska lyckas. Statistiken visar att ungas psykiska illamående ökat dramatiskt och situationen är alarmerande. Det krävs satsningar på förebyggande arbete på bred front i vårt samhälle för att vi ska kunna lösa de problem som leder till illamåendet, men vi behöver naturligtvis även se till att alla får den hjälp de behöver om de blir sjuka. Även inom mentalvården är det viktigt att vi har tillgång till utbildad vårdpersonal.

En fungerande vård och omsorg är en grundläggande rättighet för alla människor oberoende av ålder, hemort, inkomst eller modersmål. Möjligheten att få vård på svenska behöver tryggas eftersom det är en förutsättning för att vården ska fungera och dessutom är det en grundlagsenlig rättighet. Här i Västnyland har vi det rätt så bra tack vare Raseborgs sjukhus där man får bra vård och service på båda inhemska språken. För att trygga en jämlik vård för alla regionens invånare måste det här fungera också i framtiden. Det finns en hel del som ännu måste göras för att vi ska kunna garantera vård och omsorg på både finska och svenska inom hela Västra Nylands välfärdsområde.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00