Långsiktigt arbete behövs för att stärka jämställdheten

01.02.2023 kl. 15:26
Riksdagen har idag (1.2) behandlat statsrådets redogörelse om jämställdhetspolitiken i responsdebatt. I redogörelsen fastställs statsrådets jämställdhetspolitik genom sju långsiktiga mål för både den nationella och internationella jämställdhetspolitiken.

Ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist har lett arbetet med att färdigställa redogörelsen och gläds åt att behandlingen av redogörelsen kommit så här långt.


- I redogörelsen definieras för första gången de långsiktiga, nationella jämställdhetsmålsättningarna som sträcker sig över flera regeringsperioder. Jag hoppas att de här målsättningarna utgör ramen för utvecklingen av jämställdhetspolitiken åtminstone under nästa årtionde. Jämställdhetsfrågor är grundläggande och mänskliga rättigheter som behöver försvaras nu och i framtiden, säger minister Blomqvist.

Jämställdhet berör så gott som all verksamhet i samhället och behöver därför beaktas i beslutsfattandet.

- För att det här ska lyckas behöver vi ta i beaktande jämställdhetsaspekten i allt beslutsfattande, det vill säga vilka konsekvenser olika åtgärder och beslut har för olika kön. Under den här regeringsperioden har vi kunnat förbättra jämställdhetsaspekten i beredningen av budgeten, men det krävs ännu långsiktigt arbete för att det ska bli en naturlig och självklar del av beredning beslutsfattande. 

Våld mot kvinnor är ett centralt tema i redogörelsen och flera åtgärder har vidtagits under den här regeringsperioden.

- Vi har godkänt en genomförandeplan för Istanbulkonventionen 2022-2025. Kommissionen för bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet som följer upp hur planen genomförs har fått en generalsekreterare och finansiering för sin verksamhet. Vi har också utökat antalet Seri-stödcenter för personer som utsatts för sexuellt våld och nätverket av skyddshem har vuxit. Att ytterligare utöka nätverket och upprätthålla de skyddshem som nu finns måste vara en prioritet också under kommande år, säger Blomqvist.

- Att främja jämställdhet är en central prioritet även inom Finlands EU-politik och utrikespolitik. Det här uppdraget blir allt viktigare då vi på flera håll tyvärr ser ett motstånd mot jämställdhet och rättigheter för flickor, kvinnor, könsminoriteter och sexuella minoriteter. Vi måste fortsätta vårt långsiktiga och systematiska arbete på den här fronten. Vår ambition att vara ett ledande land inom jämställdhet förpliktar och vi ska vara en stark röst inom den internationella jämställdhetspolitiken, säger Blomqvist.

Riksdagens arbets- och jämställdhetsutskott som gett betänkande om redogörelsen ser det som viktigt att den jämställdhetspolitiska redogörelsen lämnas till riksdagen ungefär vart tionde år och anser att tidpunkten för nästa redogörelse bör vara 2031.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00