Steget framåt för reformen av den sociala tryggheten

31.01.2023 kl. 16:33
I enlighet med regeringsprogrammet har regering inlett ett arbete för att reformera den sociala tryggheten i vårt land. Reformen sträcker sig över två valperioder, och det inledande arbetet, som påbörjades år 2020, har beretts på forskningsbasis av en parlamentarisk kommitté.

Kommitteen presenterade idag under ett presstillfälle sitt betänkande och på plats var riksdagsledamot Anders Norrback (SFP), som tillsammans med riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP), representerat Svenska Riksdagsgruppen i den parlamentarisk kommittén.


- Ett gediget arbete ligger bakom framställandet av betänkandet. Anordnandet av den sociala tryggheten är i grund och botten en ideologisk fråga, som kan väcka mycket känslor bland parterna. Därför gläder det mig att vi i kommittén har kunnat hitta samförstånd genom detta betänkande, säger Norrback.

- Vi har nu i kommittén gjort ett grundligt utredningsarbete och vägt olika alternativ mot varandra. Också ideologiskt laddade frågor, som till exempel om barnbidraget skall vara behovsprövat eller beskattat, har diskuterats. Min och partiets åsikt är att barnbidraget är en signal om att alla barn är lika välkomna och att alla ska få det oberoende av föräldrarnas inkomster. Men alla dessa beslut ligger hos det fortsatta arbetet, säger Rehn-Kivi.

Kommittén ser i sitt betänkande över den sociala tryggheten som helhet. Man behandlar grundskyddet, förtjänstskyddet, utkomststödet samt sambandet mellan och finansieringen av dessa. Målet är att kunna samordna tjänsterna med förmånerna på ett bättre sätt än för tillfället. I sitt betänkande presenterar kommitteen olika förbättringsförslag för den framtida reformen.

- SFPs och min ledstjärna i kommittéarbetet har varit att det alltid skall löna sig att arbeta. Att vi minskar på den nuvarande byråkratin är också centralt för ett bättre och välfungerande system i framtiden, säger Norrback.

- Ett av dagens stora problem är den stela byråkratin inom socialskyddet. Vi vill med reformen förenkla processen att anhålla om olika stöd eller få service. Redan nu har vi ett inkomstregister och information om både dem som är arbetslösa eller dem vars stödbehov inte kommer att förändras. Att regelbundet vara tvungen att lämna in samma handlingar och vänta på beslut är mycket tungt för dem vars vardag också annars är utmanande, säger Rehn-Kivi. 

- Vi tar ett steg framåt i reformen av den sociala tryggheten, men mycket arbete kvarstår dock ännu. Det är nu upp till nästa regering att ta tag i arbetet och se till att vi ror reformen i mål, konstaterar Norrback och Rehn-Kivi.

Anders Norrback och Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00