Steget framåt för reformen av den sociala tryggheten

31.01.2023 kl. 16:33
I enlighet med regeringsprogrammet har regering inlett ett arbete för att reformera den sociala tryggheten i vårt land. Reformen sträcker sig över två valperioder, och det inledande arbetet, som påbörjades år 2020, har beretts på forskningsbasis av en parlamentarisk kommitté.

Kommitteen presenterade idag under ett presstillfälle sitt betänkande och på plats var riksdagsledamot Anders Norrback (SFP), som tillsammans med riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP), representerat Svenska Riksdagsgruppen i den parlamentarisk kommittén.


- Ett gediget arbete ligger bakom framställandet av betänkandet. Anordnandet av den sociala tryggheten är i grund och botten en ideologisk fråga, som kan väcka mycket känslor bland parterna. Därför gläder det mig att vi i kommittén har kunnat hitta samförstånd genom detta betänkande, säger Norrback.

- Vi har nu i kommittén gjort ett grundligt utredningsarbete och vägt olika alternativ mot varandra. Också ideologiskt laddade frågor, som till exempel om barnbidraget skall vara behovsprövat eller beskattat, har diskuterats. Min och partiets åsikt är att barnbidraget är en signal om att alla barn är lika välkomna och att alla ska få det oberoende av föräldrarnas inkomster. Men alla dessa beslut ligger hos det fortsatta arbetet, säger Rehn-Kivi.

Kommittén ser i sitt betänkande över den sociala tryggheten som helhet. Man behandlar grundskyddet, förtjänstskyddet, utkomststödet samt sambandet mellan och finansieringen av dessa. Målet är att kunna samordna tjänsterna med förmånerna på ett bättre sätt än för tillfället. I sitt betänkande presenterar kommitteen olika förbättringsförslag för den framtida reformen.

- SFPs och min ledstjärna i kommittéarbetet har varit att det alltid skall löna sig att arbeta. Att vi minskar på den nuvarande byråkratin är också centralt för ett bättre och välfungerande system i framtiden, säger Norrback.

- Ett av dagens stora problem är den stela byråkratin inom socialskyddet. Vi vill med reformen förenkla processen att anhålla om olika stöd eller få service. Redan nu har vi ett inkomstregister och information om både dem som är arbetslösa eller dem vars stödbehov inte kommer att förändras. Att regelbundet vara tvungen att lämna in samma handlingar och vänta på beslut är mycket tungt för dem vars vardag också annars är utmanande, säger Rehn-Kivi. 

- Vi tar ett steg framåt i reformen av den sociala tryggheten, men mycket arbete kvarstår dock ännu. Det är nu upp till nästa regering att ta tag i arbetet och se till att vi ror reformen i mål, konstaterar Norrback och Rehn-Kivi.

Anders Norrback och Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00