Steget framåt för reformen av den sociala tryggheten

31.01.2023 kl. 16:33
I enlighet med regeringsprogrammet har regering inlett ett arbete för att reformera den sociala tryggheten i vårt land. Reformen sträcker sig över två valperioder, och det inledande arbetet, som påbörjades år 2020, har beretts på forskningsbasis av en parlamentarisk kommitté.

Kommitteen presenterade idag under ett presstillfälle sitt betänkande och på plats var riksdagsledamot Anders Norrback (SFP), som tillsammans med riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP), representerat Svenska Riksdagsgruppen i den parlamentarisk kommittén.


- Ett gediget arbete ligger bakom framställandet av betänkandet. Anordnandet av den sociala tryggheten är i grund och botten en ideologisk fråga, som kan väcka mycket känslor bland parterna. Därför gläder det mig att vi i kommittén har kunnat hitta samförstånd genom detta betänkande, säger Norrback.

- Vi har nu i kommittén gjort ett grundligt utredningsarbete och vägt olika alternativ mot varandra. Också ideologiskt laddade frågor, som till exempel om barnbidraget skall vara behovsprövat eller beskattat, har diskuterats. Min och partiets åsikt är att barnbidraget är en signal om att alla barn är lika välkomna och att alla ska få det oberoende av föräldrarnas inkomster. Men alla dessa beslut ligger hos det fortsatta arbetet, säger Rehn-Kivi.

Kommittén ser i sitt betänkande över den sociala tryggheten som helhet. Man behandlar grundskyddet, förtjänstskyddet, utkomststödet samt sambandet mellan och finansieringen av dessa. Målet är att kunna samordna tjänsterna med förmånerna på ett bättre sätt än för tillfället. I sitt betänkande presenterar kommitteen olika förbättringsförslag för den framtida reformen.

- SFPs och min ledstjärna i kommittéarbetet har varit att det alltid skall löna sig att arbeta. Att vi minskar på den nuvarande byråkratin är också centralt för ett bättre och välfungerande system i framtiden, säger Norrback.

- Ett av dagens stora problem är den stela byråkratin inom socialskyddet. Vi vill med reformen förenkla processen att anhålla om olika stöd eller få service. Redan nu har vi ett inkomstregister och information om både dem som är arbetslösa eller dem vars stödbehov inte kommer att förändras. Att regelbundet vara tvungen att lämna in samma handlingar och vänta på beslut är mycket tungt för dem vars vardag också annars är utmanande, säger Rehn-Kivi. 

- Vi tar ett steg framåt i reformen av den sociala tryggheten, men mycket arbete kvarstår dock ännu. Det är nu upp till nästa regering att ta tag i arbetet och se till att vi ror reformen i mål, konstaterar Norrback och Rehn-Kivi.

Anders Norrback och Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35