Arbetet för att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region högaktuellt

31.01.2023 kl. 14:28
I augusti 2019 slog de nordiska statsministrarna fast att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030.

För att förverkliga visionen togs en handlingsplan fram under ledning av de nordiska samarbetsministrarna. Ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet, Thomas Blomqvist, betonar hur rätt i tiden visionen ligger och framhäver vikten av att fortsätta det systematiska arbetet att förverkliga visionen.

– Vår vision är ambitiös, men högaktuell och det är viktigt att vi fortsätter arbeta målmedvetet för att förverkliga den. Erfarenheterna från coronapandemin och det ändrade säkerhetspolitiska läget i Europa med alla dess följder har bara ytterligare förstärkt vikten av visionen. Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina och den påföljande energikrisen underströk vikten av den gröna omställningen, och coronapandemin visade på vikten av integrationsarbetet och att i alla lägen värna det nordiska perspektivet, konstaterar minister Blomqvist.

Den tidigare framtagna handlingsplanen sträcker sig till 2024, men redan nu har samarbetsministrarna inlett arbetet med hur man ska arbeta med visionen under perioden 2025-2030.

– Om sju år ska Norden vara världens mest hållbara och integrerade region. Vi har ingen tid att spilla i arbetet med att förverkliga visionen. Vi kommer att fortsätta jobba för ett grönt, ett konkurrenskraftigt och ett socialt hållbart Norden. För att förverkliga visionen ska vi arbeta strategiskt och i samarbete med våra nordiska partner. Det finns stora förväntningar på det nordiska samarbetet, och det är viktigt att vi kan fortsätta leverera nordisk nytta till våra medborgare, avslutar Blomqvist.

Blomqvist deltar idag (31.1) i samarbetsministrarnas möte i Köpenhamn, där man bland annat diskuterar det fortsatta arbetet med Vision 2030.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00