Prioritera kustbanan

26.01.2023 kl. 13:35
Finansministeriet och kommunikationsministeriet kom i veckan med en utredning om de stora banprojektens miljökonsekvenser och även om de ekonomiska effekterna.

Förutom snabbare tågförbindelser  på sträckan Helsingfors-Åbo (det s.k. ”entimmeståget”), planeras det också snabbare tågförbindelser mellan Helsingfors-Tammerfors och Helsingfors-Borgå-Kouvola. Alla dessa tre stora banprojekt skulle kräva betydande ekonomiska insatser från staten och kommunerna, eftersom andelen privat finansiering är förhållandevis liten. Förutom ekonomiska konsekvenser skulle banprojekten också bland annat ha betydande miljökonsekvenser och massiva klimatkonsekvenser.

Att utveckla befintliga tågförbindelser istället för att bygga nya är något som SFP och jag förespråkat redan en längre tid. Den färska utredningen bekräftar än en gång att det skulle vara rätt väg att gå. Jag har i flera år förespråkat en utveckling av kustbanan framom det så kallade entimmeståget. År 2016 lät kommunerna i Västnyland göra en utredning som visade att en investering i Kustbanan skulle vara kostnadseffektiv. Redan då visade utredningen att det så kallade entimmeståget är en olönsam investering eftersom befolkningsunderlaget är för litet och sträckan för kort.

En förbättring av Kustbanan skulle ha många positiva effekter för näringslivet och kommunerna medan kostnaderna skulle vara endast en bråkdel av de kostnader som en helt ny bana medför. Ett av de större hindren för snabbare förbindelser på Kustbanan är avsnittet mellan Esbo och Helsingfors, men den planerade stadsbanan till Esbo kommer att åtgärda det problemet. Dessutom borde dubbelspår byggas på åtminstone vissa delar av Kustbanan för att öka banans kapacitet som i sin tur ytterligare försnabbar lokal- och fjärrtågtrafiken på banan. Dessutom behöver grunden förstärkas på vissa avsnitt.

Det finns en befogad oro bland invånarna och företagen i Västnyland att byggandet av en ny tågbana på lång sikt skulle medföra en avveckling av Kustbanan. Kustbanan har en stor strategisk betydelse speciellt för persontrafiken från regionen, såväl mot Åbo- som mot Helsingfors-hållet, och vi är starkt beroende av att trafiken löper smidigt här också i framtiden. Tack vare att vi i den här regeringen förverkligat elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan har vi nu en möjlighet att utveckla persontågstrafiken mellan Hangö och Helsingfors. Vi ska vara ansvarsfulla och i första hand satsa på den befintliga infrastrukturen, inte bygga nytt som tär på både ekonomin och miljön.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35