Viktigt beslut om Leopardinsatserna

25.01.2023 kl. 18:48
Tyskland har idag bekräftat att man kommer att skicka Leopard 2-stridsvagnar till Ukraina. Riksdagsledamot Anders Adlercreutz gläds över att förbundskanslern Olaf Szholz nu äntligen ger grönt ljus för ett effektivt stöd till Ukraina.

- Det här var ett nödvändigt beslut. Ryssland ökar trycket mot de ukrainska försvarsställningarna och Ukrainas resurser är begränsade. Ju snabbare vi hjälper, ju effektivare stödet är, desto snabbare kan kriget ta slut. Det är i vårt intresse, det är i Ukrainas intresse, och paradoxalt nog, också i Rysslands intresse, säger Adlercreutz.

I slutet av december publicerade Adlercreutz tillsammans med de Grönas riksdagsledamot Atte Harjanne en text som föreslog ett europeiskt gemensamt Leopard-talko. Sedan dess har diskussionen gått snabbt framåt.

- Viljan att hjälpa har varit stor. Samtidigt har det varit beklämmande att se hur svårt det har varit att fatta beslut. Stridsvagnar i Ukrainas händer är inte offensiva vapen, de krävs för att det ukrainska folket skall kunna försvara sig. Och eftersom det i detta fall inte bara är fråga om att leverera vagnar, utan också utbildning, dröjer det innan hjälpen når fram. Ett dröjsmål, som Ukraina inte har råd med. Nu bör vi agera snabbt, säger Adlercreutz.

Försvarsministern Mikko Savola bekräftade idag på eftermiddagen efter Tysklands besked, att Finland kommer att delta i ett internationellt samarbete för att leverera Leoparder 2-stridsvagnar till Ukraina. Vårt deltagande kommer inte att vara stort, men Adlercreutz påpekar att det är viktigt att vi drar vårt strå till stacken.

- Under diskussionens gång har det också framkommit, att alla länder inte håller sin utrustning i skick. Det har vi däremot gjort. Vi har ett stort antal stridsvagnar som dessutom är i funktionsdugligt skick. De behövs nu i Ukraina och jag ser det som helt klart, att Finland ska vara med. Vi bör delta med noggrant avvägd mängd stridsvagnar, säger Adlercreutz.
Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00