De stora spårsatsningarna måste granskas kritiskt

25.01.2023 kl. 14:15
Det stora tågprojekten måste kammas igenom och det krävs prioriteringar. Det är helt klart att vi inte har råd med dem alla, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz. Det planeras nya tågbanor norrut, mot nordväst och österut. Vi måste nu göra en objektiv bedömning och prioritera.

-Under de senaste dagarna har det kommit undersökningar som ifrågasätter samhällsnyttan med till exempel entimmeståget, en tågbana som i dagens läge beräknas kosta ca 4 miljarder euro. För en årlig trafik på två miljoner resor förväntas staten stå för åtminstone 2,5 miljarder euro. Det här är inte hållbart, säger Adlercreutz.
 
Entimmeståget skulle innebära kostnader av astronomiska mått för att uppnå en rätt blygsam försnabbning av resetiden. Det betyder att enbart projektets kapitalkostnader leder till en kostnad på flera hundra euro per inbesparad arbetstimme. 
 
Den ledande tanken bakom många av de här stora tågprojekten har varit klimatnyttan. Nu ifrågasätter utredningarna de kalkylerna. Det beräknas ta upp till 300 år för Finlandsbanan och 140 år för  det så kallade entimmestågets klimatavtryck att sparas in.
 
-Det här visar klart att vi istället bör fokusera på att förbättra den infrastruktur vi har. Att bygga nya banor genom skog och mark är inte bara dyrt, miljöpåverkan är också betydande. Samtidigt som det är viktigt att t.ex. utöka huvudstadsregionens pendlingsområde måste vi också ha helheten i åtanke. Och höghastighetsbanor är inte den enda tänkbara lösningen, avslutar Adlercreutz.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35