Elstödet till konsumenter är viktigt för hushållen

25.01.2023 kl. 14:14
Thomas Blomqvist har deltagit i den ministerarbetsgrupp som kommit överens om riktlinjerna för stödet till hushåll med överstora elräkningar. Förslaget kräver ännu en del tekniska justeringar och finslipningar, men kommer att ges till riksdagen redan i början av nästa vecka.

– Det är många som helt oförutsett och utan egen förskyllan fått se kostnaderna i sina eluppvärmda hus rusa i höjden. Det var viktigt att vi kom fram till en lösning som hjälper människor som har det svårt på grund av att elräkningarna stigit kraftigt och till och med mångdubblats för många, säger minister Thomas Blomqvist.

– Det finns en stor politisk enighet om att det här är vad som krävs nu för att hushållen överhuvudtaget ska klara sina elräkningar i vinter. Det fanns ändå flera utmaningar med att utforma stödet så rättvist som möjligt och att se till att stödet skulle innehålla element som fortsättningsvis sporrar att spara energi så att vår elproduktion som helhet räcker till och klarar av vintern utan avbrott, säger minister Blomqvist.

– Förutom det direkta elstödet föreslår vi också att elkonsumenterna ska kunna få en längre betalningstid på sina räkningar. Det här för att jämna ut kostnaderna till sommaren då elräkningarna är mindre. Det här kan vara en viktig komponent i helheten, säger Thomas Blomqvist.

– Det nya direkta elstödet dras direkt, utan ansökan, av från räkningen och  uträknas på basen av förbrukningen i november och december. Det är ett tillägg till de tidigare besluten om att kunna göra ett avdrag för elkostnaderna i likhet med hushållsavdraget eller alternativt ansöka om stöd från Folkpensionsanstalten. Nu har vi en helhet som ska se till att ingen hamnar i alltför stora problem då vinterns elräkningar ska betalas inom någon månad, säger Thomas Blomqvist.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15