Elstödet till konsumenter är viktigt för hushållen

25.01.2023 kl. 14:14
Thomas Blomqvist har deltagit i den ministerarbetsgrupp som kommit överens om riktlinjerna för stödet till hushåll med överstora elräkningar. Förslaget kräver ännu en del tekniska justeringar och finslipningar, men kommer att ges till riksdagen redan i början av nästa vecka.

– Det är många som helt oförutsett och utan egen förskyllan fått se kostnaderna i sina eluppvärmda hus rusa i höjden. Det var viktigt att vi kom fram till en lösning som hjälper människor som har det svårt på grund av att elräkningarna stigit kraftigt och till och med mångdubblats för många, säger minister Thomas Blomqvist.

– Det finns en stor politisk enighet om att det här är vad som krävs nu för att hushållen överhuvudtaget ska klara sina elräkningar i vinter. Det fanns ändå flera utmaningar med att utforma stödet så rättvist som möjligt och att se till att stödet skulle innehålla element som fortsättningsvis sporrar att spara energi så att vår elproduktion som helhet räcker till och klarar av vintern utan avbrott, säger minister Blomqvist.

– Förutom det direkta elstödet föreslår vi också att elkonsumenterna ska kunna få en längre betalningstid på sina räkningar. Det här för att jämna ut kostnaderna till sommaren då elräkningarna är mindre. Det här kan vara en viktig komponent i helheten, säger Thomas Blomqvist.

– Det nya direkta elstödet dras direkt, utan ansökan, av från räkningen och  uträknas på basen av förbrukningen i november och december. Det är ett tillägg till de tidigare besluten om att kunna göra ett avdrag för elkostnaderna i likhet med hushållsavdraget eller alternativt ansöka om stöd från Folkpensionsanstalten. Nu har vi en helhet som ska se till att ingen hamnar i alltför stora problem då vinterns elräkningar ska betalas inom någon månad, säger Thomas Blomqvist.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00